Idag är det första maj! En dag som sedan 1890 är förknippad med uppmaningen att arbetarna ska sluta sig samman och kämpa för sina rättigheter. Fram till 1919 var arbetstidens längd en av de allra viktigaste frågorna. Fokus har därefter skiftat genom åren och i dag är det mer ideologiska frågor som demokrati och trygghet som samlar deltagare till demonstrationstågen.
68,5% sysselsättningsgrad i Sverige 2018
I arbetspolitiska sammanhang talar man nu för tiden oftare om sysselsättning än om arbete och en hög sysselsättning är så klart ett politiskt mål för många regeringar.
I internationell statistik redovisar man hur stor del av befolkningen i åldrarna 15-74 år som är sysselsatt. Under 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent i Sverige, vilket är högt i ett internationellt sammanhang. Sysselsättningsgraden påverkas bl. a. av befolkningsstrukturen, hur väl arbetsmarknaden fungerar och hur många som studerar. Också konjunkturen spelar stor roll. Sysselsättningsgraden i Sverige varierar över året och är varje år högst i juli då man har många vikarier. Sysselsättningsgraden är högst i gruppen 45-54 år med 89,1 %. Lägst är graden för de under 24 år då många studerar och för de som är över 64 då många är pensionärer. Andelen som arbetar i åldersgruppen 65-74 har dock stigit under ett antal år.
Högst sysselsättningsgrad i Jönköpings län
Den högsta sysselsättningsgraden finns i Jönköpings län med 85,9 %. En anledning är att det i länet finns relativt lågt antal studerande. Men det finns andra län som också har lågt antal studerande men som inte har så hög sysselsättningsgrad. Småföretagandet och Gnosjöandan är ses som en starkt bidragande orsak. Flitiga smålänningar alltså.
Nu var det bara det där om hur man definierar sysselsättning. Den vanligaste beräkningen av antalet sysselsatta kallas för Arbetskraftsundersökningen, AKU. I AKU definieras de som sysselsatta som har en anställning, är egenföretagare eller är medhjälpare i familjens företag. Även de som medverkar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas som sysselsatta.
En person räknas som sysselsatt när denna har utfört minst en timmes arbete under referensveckan.
Sysselsättningsgraden är därför ett tal som går att påverka med politiska medel. Därmed är vi tillbaka till historien och den centrala frågan om arbetstidens längd. Vi har höga sysselsättningssiffror och många företag har ett skriande behov av nyckelkompetens såväl i ledarpositioner som i specialistroller. I det gränslandet blir det centralt att ha en arbetsmarknadspolitik som matchar såväl företagens som enskilda människors behov.
Du kanske också vill läsa om Nordiskt baltiskt samarbete – Hemligheten hur man lyckas med internationella rekryteringar – Sex sätt att boosta sitt ledarskap