All posts by Emma Lindén

Vi har nu precis sparkat igång 2023 och en känsla av ett nytt år med möjlighet till förändring känns härlig. Vi tittar bakåt och reflekterar kring året och vill nu sätta nya mål. Gymmen har högsäsong, många nyårslöften skall infrias men om ett par månader finns det återigen utrymme och tid på gymmen och träningsklasserna. Många av de mål vi sätter nås aldrig. Vad är det som gör att vi inte lyckas hålla i trots att vi har så goda intentioner?

Hur gör vi då för att hålla motivationen och viljan att nå de där målen?

Detsamma gäller i arbetslivet. Det finns teorier och forskning som visar på att de som sätter upp mål är mer framgångsrika. Hur gör vi då för att hålla motivationen och viljan att nå de där målen? En viktig sak är så klart att bibehålla motivationen och att sätta upp realistiska mål. Vad är målsättningen med målet? Motiverar det oss? Handlar det om att vi ska hållas oss friska och kunna leva ett långt liv utan krämpor eller handlar det om att tappa de där extra kilona? Se till att sätta upp mål och en vision som ger motivation som håller under lång tid, dvs: hitta ditt varför. Fundera sedan på hur du ska nå din vision. Vad behöver du göra för att nå ditt varför? Varför eller visionen är något som ligger långt fram i tiden och därför är det viktigt att bryta ner visionen till vad du behöver göra här och nu. Först då kommer målsättningen.  Det krävs disciplin för att nå dina mål och vi människor behöver få positiv feedback/belöning för att hålla motivationen uppe och fatta beslut som leder oss till vår vision även när vi lockas att avbryta och ta den enklare vägen. Starta alltid med ett mål som har låg tröskel så du ger dig chans att lyckas, för känslan av att prestera och lyckas gör att vi skapar än mer motivation för det långsiktiga målet, vår vision. Du behöver lägga en plan men det viktigaste är ändå att göra. Sätt konkreta och tidsbestämda mål på VAD som skall göras, NÄR det skall göras och VEM som skall göra.  Ifall visionen är att du ska leva ett långt och friskt liv så är det kanske den där lunchpromenaden du skall ta idag och känna dig nöjd med det första steget mot din vision.

Tänk långsiktigt och fira även de små stegen

Så se till att ställ dig frågor kring din vision oavsett om det gäller din livsvision, din karriärvision eller din företagsvision för att säkra att den är djupt förankrad i vad du faktiskt vill åstadkomma. Som ledare lägg tid på att sätta visionen, involvera andra för att säkra att den är välförankrad och jobba därifrån. Vi mår bra av och behöver mål för att vara framgångsrika men se till att prioritera och var inte för ambitiös i nuet utan se det långsiktiga och fira även de små stegen som leder dig till din vision.

Emma Lindén & Louise Brondin Månsson

Under åren har jag noterat en förändring i förhållningssättet till begreppet snällhet, det vi kallar sympatisk (sympatiskhet), hos de ledare jag mött. Sympatiskhet ingår i femfaktormodellen som är den teori som de flesta personbedömningstest vilar på. Sympatiskhet i detta sammanhang handlar om vilket förhållningssätt /stil som en person har i sina relationer till andra. Dvs vissa personer är och uppfattas som varma, tillitsfulla, snälla, sympatiska och ofta ivriga att få hjälpa till och andra är mer skeptiskt inställda, avvaktande och tar lättare till ett kritiskt synsätt mot andra.

Snäll med integritet

Förr pratades det om, att man måste ha hårda nypor, vara kallhamrad för att kunna vara en verklig ledare för att kunna fatta svåra beslut och inte engagera sig för mycket. Ledare ville inte heller betraktas som snälla. Jag har själv fått höra ord som – du är en av de snällaste cheferna jag haft – den feedbacken landade inte helt bekvämt i mig själv till en början. För det finns en viss negativ koppling med ordet i jobbsammanhang, snäll förknippas ofta med något negativt, snäll som en ko, dvs att det är samma som att vara lite korkad. Visst finns det en risk att vara för snäll, att man är en mesig ledare som lätt utnyttjas och lägger sig platt för andra. Det är dock en felaktig tolkning av begreppet snäll enligt mig. För vad betyder egentligen begreppet snäll när det handlar om ledarskap? Stefan Einhorn som skrivit boken Konsten att vara snäll, menar att en snäll människa också måste ha omdöme, mod och integritet för annars riskerar det att bli just dum-snäll.

Bidra till psykologisk trygghet

Att vara snäll som ledare genom att alltid hålla med, aldrig ställa krav, undvika obekväma beslut – ja, det skapar otydlighet och gör att organisationen tappar handlingskraft. Att däremot vara snäll genom att vara lyhörd för andras åsikter, visa respekt för både andras och egna behov, ta nödvändiga beslut även om de är svåra och uttrycka sin egen ståndpunkt – då är man som ledare snäll på riktigt eftersom det bidrar till så kallad psykologisk trygghet – den viktigaste faktorn för att skapa trivsel och goda resultat i ett team, enligt forskning.

De senaste åren har jag sett en tydlig förändring hos de ledare jag möter, de använder ord som snäll, empatisk, lyhörd och inlyssnande mycket mer när de beskriver sin ledarstil och sina framgångsfaktorer än tidigare. Även rekryterande chefer har svängt i sin syn och ser det också som en positiv egenskap när de ställs inför ledare som har en hög sympatiskhet utifrån begreppet i femfaktor-teorin. Detta är glädjande då jag är övertygad om att snällhet i ordets rätta bemärkelse är en av de viktigaste nyckelfaktorerna i ett framgångsrikt ledarskap. Glöm dock inte att snällhet skall, som Stefan Einhorn utrycker det, kombineras med gott omdöme, mod och integritet för att skapa effekt!

Under de senaste åren har jag upplevt ett ökat behov och vikt av den personliga relationen och rådgivningen hos de personer jag möter, det gäller så väl kunder som kandidater. Vad är det som gör att jag ser en så tydlig tendens till ett ökat behov av stöttning och rådgivning?

Maslows behovstrappa

Vilka är våra mänskliga behov i dagens samhälle/arbetsliv? Maslows klassiska behovstrappa kan kännas både hierarkisk och förenklande men ändå så rätt då vi människor behöver ha de grundläggande behoven tillfredsställda, vi behöver trygghet, vi behöver tillhöra en gemenskap, och få uppskattning för att kunna förverkliga oss själva.

Vår bransch – en relations- och förtroendebransch

Den bransch jag verkar i är en relations- och förtroendebransch dvs människor arbetar med människor. I en rekrytering ska rekryterande chef förutspå en persons potential och möjlighet att vara framgångsrik i en ny kontext. Kandidaten i sin tur ska kunna sätta sig in i ett företags strategi, kultur och värderingar samtidigt som de ska kunna bedöma möjligheten att lyckas med det uppdrag de förväntas leverera på. Det är så klart stora och svåra beslut och frågor där det är värdefullt med ett bollplank och rådgivning för att våga ta steg och bedöma risker och möjligheter.

Informationsflödet

Tillgången till information är oändlig i vår globala och digitala värld, vi kan snabbt och enkelt ta del av teorier, analyser, nyheter och vetenskaplig forskning för att kunna fatta välgrundade beslut. Jag vill tro att behovet av den mänskliga kontakten, behovet av bollplank blivit än större just på grund av att vi idag har tillgång till så mycket information när vi skall fatta beslut och att vår värld blivit alltmer digital. Vi behöver stöttning för att navigera rätt.

Dagens digitala värld ger också färre personliga fysiska möten och interaktioner med andra människor. De senaste åren har vi även blivit prövade genom hemarbete och interaktioner främst via digitala möten där det mellanmänskliga inte får samma utlopp som i de fysiska mötena.

Vi möts dagligen av digitala chatbots vid kontakter med myndigheter eller banker och hänvisas till digitala kontakter med vården där kommunikationen haltar och tar tid när det enda man vill göra är att få se en person i ögonen som lyssnar och kan ställa följdfrågor. Servicebranschen har fångat upp frustrationen och kompletterar nu sina digitala verktyg med fysiska mötesplatser för att öka kundupplevelsen.

Idag kan vi genomföra stora delar av vårt jobb med högre hastighet då vi automatiserat och tagit bort en stor del administration. I vårt arbete kan vi extrahera stora mängder information och vi kan snart göra urval med hjälp av AI, vilket är en fantastisk utveckling.

Det personliga mötet

Sammanfattningsvis tror jag att vikten av rådgivning och personliga möten blir viktigare för att balansera de kommunikationsbrister som kan uppstå vid användning av digitala verktyg. Det finns en törst efter personlig service, rådgivning och relationer som en faktisk motvikt till digitaliseringen.

Bidra till beslutsprocessen

Jag menar att det idag har blivit ett gap som jag som konsult gärna är med och fyller, dvs genom det nära, personliga och rådgivande. Att kunna vägleda och stötta så väl kunder och kandidater till att fatta så välgrundade och reflekterande beslut som möjligt för att bidra till ett ännu mer framgångsrikt näringsliv!