All posts by Rickard Thorgren

Kan svensk konsensuskultur fungera i ett säkerhetspolitiskt nödläge?

”Vi måste få upp tempot.”

Det budskapet hörs idag från allt fler håll inom både försvar, politik och industri. Från Försvarsmakten och FMV till EU-kommissionen och svenska försvarsföretag återkommer samma tema: världen förändras snabbare än våra processer.

Frågan är om den svenska modellen för beslutsfattande verkligen är byggd för den tid vi nu befinner oss i?

Under lång tid har svensk ledarskapskultur präglats av konsensus, förankring och försiktighet. Beslut ska utredas, remitteras och diskuteras. Det finns många styrkor i detta. Sverige har byggt starka institutioner, hög tillit och stabila organisationer genom just denna modell. Men i ett säkerhetspolitiskt landskap som alltmer präglas av tempo, osäkerhet och strategisk konkurrens uppstår också nya problem.

Motståndaren kommer troligen inte att vänta på nästa styrgruppsmöte.

Ett Europa som rustar. Snabbt

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas försvarsindustri gått in i en ny era. Produktionskapacitet ska byggas ut, leveranskedjor säkras och ny teknologi utvecklas i betydligt högre takt än tidigare. Samtidigt sker detta i ett läge där hotbilden fortsätter att förändras nästan månadsvis.

Det ställer nya krav på både myndigheter och företag. Inte minst på ledarskapet.

I våra samtal med aktörer inom försvars- och säkerhetsindustrin återkommer ofta samma frustration: viljan finns, kapital finns i många fall och tekniken finns, men processerna hänger inte med. Tillståndsprocesser, upphandlingar, interna beslutsvägar och organisatorisk försiktighet riskerar att bli flaskhalsar i ett läge där tid blivit en strategisk faktor.

Konsensus som styrka och svaghet

Konsensuskulturen fungerar väl i stabila miljöer. När förändringstakten är låg och konsekvenserna av felbeslut stora finns det goda skäl att söka bred förankring. Problemet uppstår när omvärlden rör sig snabbare än organisationen själv och försiktighet riskerar att övergå i passivitet.

Det gäller inte minst i frågor kopplade till innovation och tillväxt. Många av de bolag som idag utvecklar ny försvarsteknologi arbetar i ett gränsland mellan startup-kultur och säkerhetskritisk verksamhet. De behöver kunna fatta snabba beslut, testa nya lösningar och ibland acceptera misslyckanden som en del av utvecklingsprocessen.

Här uppstår ofta en kulturkrock mellan traditionella strukturer och den verklighet som dagens säkerhetsläge kräver.

Att leda när kartan förändras

I ett säkerhetspolitiskt nödläge förändras också synen på ledarskap. Det räcker inte längre att vara en skicklig förvaltare. Ledare behöver kunna agera med tempo även när beslutsunderlaget är ofullständigt.

Det handlar inte om att bli vårdslös. Tvärtom. Det handlar om att förstå att riskerna med att inte agera ibland är större än riskerna med att fatta ett svårt beslut.

Vi ser också hur kraven på ledare inom försvars- och säkerhetsindustrin förändras snabbt. Internationell erfarenhet, förståelse för geopolitik, förmåga att hantera osäkerhet och att leda organisationer i stark tillväxt blir allt viktigare. Samtidigt måste ledare kunna navigera i komplexa regulatoriska miljöer och säkerhetskrav. Det är en ovanlig kombination. Och den är inte helt enkel att hitta.

Ett nytt ledarskapsideal?

Kanske är det just här vi står inför ett större och bredare skifte. Från ett ledarskapsideal som premierat konsensus och riskminimering till ett där handlingskraft, tempo och strategisk uthållighet blir allt viktigare.

För svensk försvarsindustri handlar detta ytterst om konkurrenskraft, men också om nationell motståndskraft. Förmågan att snabbt utveckla teknologi, skala produktion och attrahera rätt kompetens kommer att vara avgörande under de kommande åren.

Frågan är därför inte om Sverige ska behålla sin konsensuskultur. Frågan är snarare hur den kan kombineras med större handlingskraft i en tid där omvärldsfaktorerna inte väntar.

Om AIMS International

På AIMS International arbetar vi nära försvars- och säkerhetsrelaterade verksamheter i Sverige och internationellt. Vi ser hur kraven på ledarskap förändras i takt med det säkerhetspolitiska läget, och hur behovet av ledare som kan kombinera strategisk förståelse med handlingskraft blir allt större.

Sedan 2023 är AIMS International strategisk partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF). Genom vårt arbete inom Executive Search och ledarskapsrådgivning vill vi bidra till att stärka Sveriges industriella och strategiska motståndskraft i en alltmer osäker omvärld.

svensk konsensuskultur

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Från försvar till försprång – nya innovationsmodeller omformar både försvar och näringsliv

Försvarssektorn genomgår just nu ett skifte. Det handlar inte bara om ny teknologi, utan om ett nytt sätt att organisera innovation.

En viktig drivkraft bakom denna förändring är kriget i Ukraina. Det har på kort tid blottlagt begränsningarna i traditionella system, men också visat vad som är möjligt när innovation sker under verklig press. Där utvecklas och implementeras ny teknologi i en takt som tidigare varit svår att föreställa sig, ofta direkt i operativa miljöer.

Det som växer fram där påverkar nu hur försvarsorganisationer globalt tänker kring innovation.

Från projekt till kontinuerlig förmågeutveckling

Under lång tid har utveckling inom försvar präglats av omfattande upphandlingsprocesser, långa ledtider och tydligt avgränsade projekt. Den modellen har varit logisk i en värld där stabilitet och förutsägbarhet varit centrala. Men i en verklighet där både hotbild och teknologi förändras snabbt räcker den inte längre till. I stället växer en annan logik fram. I den nya modellen handlar det inte om att leverera ett färdigt system, utan om att kontinuerligt förbättra en operativ förmåga. Utveckling sker i korta cykler: bygga, testa i verkligheten, få återkoppling och iterera.

Detta innebär ett skifte från projekt till produkt, från planering till anpassning och från sekventiella processer till parallella flöden. Time-to-market mäts inte längre i månader eller år, utan i veckor, ibland dagar.

Även i Sverige finns etablerade strukturer för innovation inom försvarsområdet, genom aktörer som Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmakten. Dessa har varit avgörande för att bygga långsiktig förmåga och stark samverkan mellan stat och industri. Samtidigt är de i stor utsträckning utformade för en annan tid – där stabilitet, kvalitet och långsiktighet prioriterats framför hastighet och iteration. Erfarenheterna från Ukraina visar tydligt att tempo i sig har blivit en strategisk faktor.

Försvar som innovationsmotor – igen

Kriget i Ukraina har också tydliggjort hur försvarssektorn återigen fungerar som en kraftfull innovationsmotor. Teknologier utvecklas, testas och anpassas som ett direkt svar på operativa behov. Det gäller allt från AI och autonoma system till sensorer och kommunikationslösningar. Det som fungerar sprids snabbt, både inom det militära och vidare till civila tillämpningar.

Skillnaden mot tidigare är inte bara vad som utvecklas, utan hur snabbt det sker.

För svenska företag innebär detta både en möjlighet och en utmaning. Med en stark industriell bas och aktörer finns goda förutsättningar att ta en aktiv roll. Samtidigt krävs nya sätt att koppla ihop innovation inom försvar med kommersiella tillämpningar.

Organisationer som engagerar sig i dessa ekosystem kan identifiera teknologiska skiften tidigt och omsätta dem i konkurrensfördelar i andra sektorer.

“War-driven innovation” – lärdomar för näringslivet

Det kanske mest intressanta är att de arbetssätt som utvecklas i Ukraina inte är begränsade till försvar.

I en miljö där insatserna är höga och tiden knapp har en tydlig innovationslogik vuxit fram:

  • Snabba iterationer i stället för långa utvecklingscykler
  • Tätt samspel mellan användare och utvecklare
  • Kontinuerlig testning i verkliga miljöer
  • Fokus på faktisk effekt snarare än planerad leverans

Detta är principer som är direkt överförbara till näringslivet i stort. För många organisationer innebär det att ifrågasätta etablerade arbetssätt. Vad skulle det innebära att arbeta med samma hastighet? Att testa tidigare, lära snabbare och justera kontinuerligt baserat på verklig användning?

Från insikt till genomförande

Att förstå denna utveckling är en sak. Att omsätta den i praktiken är något helt annat. Det kräver förmåga att anamma nya arbetssätt, anpassa styrmodeller, skapa närmare kopplingar mellan teknik och användning och, inte minst, att driva förändring i komplexa organisationer.

Det är i detta skifte många organisationer nu befinner sig. Frågan är inte längre om förändringen kommer, utan hur snabbt man kan anpassa sig och vilken roll man vill ta i det nya landskapet.

Photo By: Oleg V. Belyakov – AirTeamImages – Gallery page // CC BY-SA 3.0

 

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Innovationstakt som avskräckning – vad kan Sverige lära av Ukrainas drönarkrig?

I en hörsal på Armémuseum, ett stenkast från Östermalmstorg, talade officerare från Ukrainas 59:e brigad och företrädare för Defence Robotics UA  häromkvällen om kriget i Ukraina. Kontrasten var påtaglig. Väggarna bär historien om Europas militära förflutna. På scenen beskrevs ett krig som sker här och nu och samtidigt utgör en slags dystopisk framtid.

Seminariets tema – Deterrence by Innovation – förtjänar att tas bokstavligt. Det som presenterades var inte främst tekniska system, utan en annan logik för militär förmåga.

Kärnfrågan är enkel: vad avskräcker i en tid där miljoner drönare produceras årligen och elektronisk krigföring är konstant närvarande?

Från plattformar till produktionslogik

Den kanske viktigaste insikten från Ukraina är att modern drönarkrigföring inte avgörs av enskilda plattformar, utan av ekosystem.

Man beskriver en modell där:

  • produktion sker i hög takt och med accepterad hög materiell förlustgrad
  • design itereras i veckocykler
  • återkoppling från fronten är omedelbar och kontinuerlig
  • reparation och modifiering är starkt decentraliserad

Detta är en industriell och organisatorisk modell, inte bara en teknisk.

Europa, och Sverige, är organiserade annorlunda. Vår försvarsmaterielprocess är optimerad för långsiktig planering, strikt certifiering och plattformar med decennielång livslängd. Det är rationellt i fredstid. Men Ukrainas erfarenhet visar att högintensiv konflikt premierar något annat, anpassningshastighet.

Frågan är obekväm men nödvändig: är vår nuvarande materiel- och innovationsmodell alls kompatibel med ett krig där system förbrukas i tiotusental och motståndaren anpassar sig i realtid?

Materielförluster som norm – inte avvikelse

En återkommande poäng från de ukrainska företrädarna var att förlust av materiel inte är ett misslyckande, utan en designparameter.

Obemannade system är förbrukningsvara. De förväntas slås ut. Det avgörande är hur snabbt de ersätts och förbättras.

Detta skiftar fokus från maximal prestanda till:

  • skalbar produktion
  • kostnadseffektivitet
  • modulär design
  • reparerbarhet nära fronten

För Sverige, som nu snabbt bygger upp sitt försvar inom Nato, är detta centralt. Vi investerar betydande resurser i kvalificerade system – med rätta. Men parallellt måste vi utveckla en förmåga till volymproduktion av enklare, anpassningsbara och förbrukningsmässiga system.

Avskräckning i denna kontext handlar inte enbart om att visa upp avancerade plattformar. Den handlar om att signalera uthållighet i ett utnötningskrig.

Den strategiska komponentfrågan

De ukrainska representanterna är också tydliga på en punkt som kunde diskuteras ännu mer i svensk säkerhetspolitisk debatt: beroendet av kinesiska komponenter.

Batterier, mikroelektronik, optiska sensorer, navigationsmoduler och sällsynta jordartsmetaller är kritiska för drönare och obemannade marksystem. Ukrainas erfarenhet är konkret – komponentbrist kan begränsa operativ effekt snabbare än fiendens bekämpning.

Sverige delar denna sårbarhet

I en tid då vi talar om strategisk autonomi och försörjningsberedskap måste dessa komponenter betraktas som säkerhetspolitiska tillgångar. Industripolitik, försvarspolitik och handelspolitik flyter samman.

Att reducera ensidiga beroenden är inte protektionism. Det är riskhantering.

Människorna som systemets begränsning

En annan central lärdom gäller utbildning och organisation.

Ukraina har utvecklat träningsmodeller där förband själva utbildar operatörer och tekniker. Med hög förlustgrad måste personal kontinuerligt ersättas.

Sverige har kompetens på hög teknisk nivå, men våra utbildningsstrukturer är inte dimensionerade för massanvändning av drönare i högintensiv konflikt.

Här finns en tydlig koppling till totalförsvaret. Ukrainas modell visar hur civilsamhälle, ingenjörer och frivilliga innovationshubbar kan fungera som styrkemultiplikatorer. I Sverige talar vi ofta om totalförsvar i termer av robusthet och beredskap. Frågan är om vi är beredda att även se civila teknikmiljöer som en aktiv del av försvarsekosystemet?

Testning under skarpa förhållanden

En av de mer strategiskt laddade frågorna gäller test och evaluering.

Ukraina är idag Europas mest relevanta testmiljö för robotkrigföring. System utsätts för kontinuerlig störning, hög förbrukning och en adaptiv motståndare. Det är en utvärdering som inga svenska övningsfält kan simulera fullt ut.

Detta innebär inte att alla lösningar ligger i Ukraina. Men det innebär att europeisk, och svensk, försvarsinnovation riskerar att bli otillräcklig om den inte exponeras för realistiska miljöer.

Ukraina som säkerhetspartner – inte undantag

En formulering från seminariet förtjänar att upprepas: Ukraina är inte Europas säkerhetsproblem, utan en del av Europas säkerhetslösning.

Det är inte en solidaritetsmarkering. Det är en strukturell analys.

Under extrem press har Ukraina utvecklat:

  • en krigsanpassad drönarindustri
  • snabb innovationscykel
  • integrerad civil-militär samverkan
  • FoU testad i strid

Frågan för Sverige är om vi ser detta som en tillfällig avvikelse eller som en möjlig permanent komponent i Europas säkerhetsarkitektur.

Om avskräckning i allt högre grad handlar om innovationstakt, produktionskapacitet och organisatorisk anpassningsförmåga, då är integration med Ukrainas erfarenheter inte bara en möjlighet.

Det är en fråga om trovärdighet

I hörsalen på Armémuseum talades det om miljoner drönare, om veckocykler för designändringar och om förlust som det normala. Det kan uppfattas som brutalt tekniskt. Men i grunden handlar det om något annat: förmågan att lära snabbare än motståndaren. I det avseendet är innovation inte ett komplement till avskräckning. Det är avskräckning.

AIMS International har sedan ett par år tillbaka ett starkt fokus på försvars- och säkerhetssektorn. Vi vill ge vårt bidrag till att den inre och yttre säkerheten i Sverige stärks och är sedan 2023 Strategisk Partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF).

Defence Robotics

 

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Ledarskap och risktagande

“Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred.”

Så beskrev Ulf Kristersson situationen i januari. Den enkla men obekväma sanningen sammanfattar det läge som allt fler ledare, både inom försvaret och näringslivet, nu tvingas förhålla sig till. Det handlar inte om att måla med mörka penslar, utan om att se verkligheten sådan den är: vi lever i en tid av ständig beredskap.

I ett sådant tillstånd blir ledarskap och risktagande två sidor av samma mynt. Överbefälhavarens uppmaning till de anställda i Försvarsmakten om att “Gå på, marsch!” kan tolkas som en militär order men den kan lika gärna förstås som en ledarskapsprincip. Det handlar om att agera, inte vänta. Att förstå att den största risken inte alltid är den som tas, utan den som undviks.

Den farligaste formen av försiktighet

Det svenska ledarskapet, både i näringslivet och i offentlig sektor, har under lång tid formats av ett ideal om försiktighet. Beslut ska vara välgrundade, konsekvenser noggrant analyserade, riskerna minimerade. Det är i grunden klokt men när omvärlden förändras snabbt kan byråkratiserad försiktighet bli ett hinder snarare än en trygghet.

I en tid när våra motståndare agerar snabbt, anpassar sig och prövar gränser, kan överdriven kontroll bli en svaghet. Försvarsförmåga, industriell tillväxt och teknologisk innovation kräver ledare som vågar agera på ofullständig information. Att vänta in “det perfekta beslutsunderlaget” är i dagens värld att komma för sent.

Risk som drivkraft

I det civila näringslivet ses risktagande ofta som något som ska kontrolleras. I försvarsindustrin däremot är risk en nödvändig komponent i tillväxt och framdrift. Nya teknologier, samarbeten och produktionskedjor utvecklas inte i trygghet, utan i rörelse och ofta under tryck.

När Sverige och Europa nu rustar för ett mer osäkert årtionde handlar risktagande inte om att spela med vår säkerhet, utan om att bygga motståndskraft. Den organisation som tränar sig i att ta genomtänkta risker bygger förmågan att stå upp när det oväntade inträffar.

Det är också här skillnaden mellan individens och organisationens risktagande blir tydlig. En individ kan agera snabbt, med intuition och mod. En organisation måste däremot skapa strukturer som möjliggör beslutsamhet utan att hamna i kaos. Det kräver ett ledarskap som tillåter fel, men inte passivitet.

Krigsnära tillstånd kräver civilt mod

Sverige befinner sig inte i krig, men den säkerhetspolitiska kartan är krigsnära. Det gäller inte bara militärt, utan även i det ekonomiska och industriella ekosystemet.
Företag inom försvars- och säkerhetssektorn arbetar idag med leveranser, försörjningskedjor och teknologier som har direkt betydelse för landets försvarsförmåga. Att “Gå på, marsch!”, att våga fatta beslut, investera, utveckla och prioritera är en del av vårt nationella försvar.

Det kräver mod. Inte mod i klassisk militär mening, utan civilt mod, förmågan att ta ansvar i osäkra lägen. Att våga föreslå förändringar i byråkratiska system. Att driva igenom beslut som kanske inte är populära men nödvändiga.

Riskerna med att inte ta risker

Historien visar att samhällen som undviker risker i längden tar större risker än de som vågar agera. De förlorar initiativ, förmåga och framtidstro. Det gäller i krig såväl som i fred.
För den svenska försvarsindustrin, och för de myndigheter och organisationer som är dess uppdragsgivare är därför frågan inte om man ska ta risker, utan hur.

Ett ledarskap som inte tillåter risktagande skapar en kultur av passivitet. Ett ledarskap som däremot balanserar mod med ansvar skapar rörelse, tillväxt och handlingskraft.

Att leda i osäkerhet

Den svenska modellen har länge premierat konsensus. Men i ett säkerhetspolitiskt klimat som präglas av oförutsägbarhet krävs något mer: handlingskraft i osäkerhet. Att leda handlar inte längre bara om att följa processer, det handlar om att tolka läget, ta initiativ och agera med tempo.

Det är också här som svensk försvarsindustri har sin kanske viktigaste roll. Den är inte bara leverantör av teknik, den är en strategisk resurs för nationell motståndskraft. Genom att våga utveckla nytt, tänka större och agera snabbare bidrar den till att Sverige står starkare när omvärlden gungar.

Vi står inför en tid som kräver ledarskap med ryggrad, inte bara ramverk. Risktagande är inte motsatsen till ansvar, det är en förutsättning för framgång.

Om AIMS International

På AIMS International arbetar vi med ledarskap i en tid då kravbilden förändras snabbt, särskilt inom försvars- och säkerhetssektorn. I ett läge där Sverige lever i ständig beredskap räcker det inte längre med att förvalta, ledare måste kunna agera med beslutsamhet, integritet och tempo, även när förutsättningarna är osäkra.

Vårt arbete handlar om att identifiera, utveckla och stötta ledare som förstår denna nya verklighet. Ledare som kan balansera mod med ansvar, och som ser risktagande som en del av uppdraget snarare än ett avsteg från det.

AIMS International är Strategisk partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF). Genom vårt engagemang i sektorn bidrar vi till att stärka Sveriges industriella och strategiska motståndskraft – inte bara genom rekrytering, utan genom rådgivning, ledarutveckling och organisationsinsikt.

Vi tror att framtidens framgångsrika organisationer formas av ledare som vågar gå på, även när kartan inte är färdigritad.

Ledarskap och risktagande

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Slutsatser från SOFF–AIMS undersökning: Ledarskap i fokus för försvarsindustrins tillväxt

En undersökning bland medlemmar i SOFF, genomförd tillsammans med AIMS International, visar tydligt att ledarskapets betydelse är avgörande för branschens fortsatta utveckling. Trots att kompetensbrist, teknikutmaningar och resursfrågor ofta lyfts fram i debatten, pekar resultatet på att det i grunden handlar om människor – hur de leds, organiseras och ges förutsättningar att lyckas.

De viktigaste kompetenserna för framtiden

När personer i ledande befattningar fick ange de mest avgörande ledarskapskompetenserna hamnade ”förändringsledning” (45 %), ”förmåga att bygga och leda starka team” (41 %) samt ”agilitet och snabb beslutsförmåga” (36 %) i topp. Tekniskt kunnande rankades betydligt lägre, vilket understryker att förmågan att leda människor och organisationer är den verkliga nyckeln till framgång.

Brist på strukturerad ledarskapsutveckling

Trots ledarskapets centrala roll saknar mer än en fjärdedel av de svarande en strukturerad process för ledarskapsutveckling. Bland de företag som satsar på detta dominerar interna program, externa utbildningar och individuell coaching.

Kompetensförsörjning – en dubbel utmaning

Kompetensbristen är fortsatt en central fråga. Det gäller både att trygga tillgången på resurser för produktion och att identifiera och attrahera framtidens ledare. Många lyfter fram svårigheten i att rekrytera tekniska specialister, samtidigt som konkurrensen om talanger inom säkerhets- och försvarssektorn är hård.

Att behålla talanger – kultur viktigare än lön

Undersökningen visar också vad som är avgörande för att behålla kompetens. Den viktigaste faktorn är en stark företagskultur och tydliga värderingar (64 %). Först därefter kommer konkurrenskraftig lön, belöningssystem och förmåner (45 %). Resultatet pekar på vikten av att arbeta med employer branding och att aktivt vårda företagskulturen.

Tillväxtmöjligheter

När det gäller framtida tillväxt råder bred enighet om att den ökade efterfrågan är den största möjligheten för försvarsindustrin. Samtidigt ser många internationell expansion (36 %) som en strategiskt viktig väg framåt.

Slutsatser

Undersökningen visar tydligt att framtidens konkurrenskraft inom försvarsindustrin inte enbart avgörs av teknik och resurser, utan i hög grad av ledarskap och människorna bakom utvecklingen. Förmågan att leda i förändring, bygga starka team och agera snabbt i en komplex omvärld blir avgörande. Samtidigt krävs ett långsiktigt arbete med att attrahera och behålla talanger – där kultur, värderingar och ledarskapsutveckling är lika viktiga som ekonomiska incitament.

För branschen innebär detta både en utmaning och en möjlighet: att kombinera teknisk spets med starkt, värderingsdrivet ledarskap för att möta framtidens behov.

På AIMS International arbetar vi nära försvars- och säkerhetsrelaterade verksamheter, både i Sverige och internationellt. Vi ser hur företagens roll förändras – och hur avgörande det är med rätt kompetens, rätt förståelse och rätt positionering. Världen är osäker, men framtiden tillhör de som vill och kan anpassa sig.

Tvekan inte at kontakta Rickad Thorgren eller Jan Jendeby om du vill veta mer eller diskutera.

SOFF - AIMS Ledarskapsenkät

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Ukrainas nästa steg – implikationer för svensk försvarsindustri

AIMS International har ett starkt fokus på försvar och säkerhet och följer utvecklingen på området noga. Även om förändringstakten under hela det fullskaliga kriget i Ukraina har varit hög så görs emellanåt insatser där man ser att det tas ett större kliv. Den koordinerade attack mot ett antal ryska baser för det strategiska bombflyget som Ukraina genomförde den 1 juni 2025 är ett sådant stort kliv. Vi tror att det kommer att få stora konsekvenser framåt och därför kommer här en ovanligt militärt fokuserad text om vår syn på de följdverkningar vi ser.

Strategiskt bombflyg, långdistansvapen och Ukrainas nästa steg – implikationer för svensk försvarsindustri

Ukrainas uppmärksammade attack mot de ryska baserna för strategiskt bombflyg har skickat tydliga signaler genom det säkerhetspolitiska systemet i Europa – inte minst till försvarsindustrin. Det som tidigare betraktades som operativt omöjligt har visat sig vara både tekniskt genomförbart, strategiskt effektivt och politiskt möjligt.

För aktörer inom svensk försvarsindustri bör detta vara mer än en enskild händelse. Det är en skarp indikation på vad som nu är möjligt – tekniskt, politiskt och militärt – i en konflikt som alltmer definierar Europas säkerhetsmiljö.

En ny tröskel för västlig vapenkapacitet

Ukrainas attack har stärkt argumentationen för att västliga långräckviddsvapen – inklusive F-16, Storm Shadow, SCALP och ATACMS – bör kunna användas även mot mål inne på ryskt territorium. Den tidigare försiktigheten, som baserats på rädsla för rysk eskalation, har till viss del förlorat sin trovärdighet. Ukrainas agerande har visat att fullt legitima angrepp på strategiska mål inte nödvändigtvis leder till en eskaleringsspiral.

Detta öppnar för en förnyad diskussion om exportbegränsningar, vapensystemens användningsregler och framtida försvarsleveranser – där även Sverige som teknikleverantör och kunskapsnation kan positionera sig ännu tydligare.

Taurus, Tomahawk – och svensk industriell relevans

I Tyskland diskuteras nu leveranser av Taurus-robotar med ökat allvar. I USA finns återkommande krav på att leverera Tomahawk-kapacitet. Den svenska industrin, med flera leverantörer inom långräckviddig verkan, sensorteknologi och delsystem till precisionsvapen, noterar sannolikt detta skifte.

Här finns en möjlighet för svenska företag att bidra i internationella leveranskedjor – men också ett behov av att ta ställning till vilken kapacitet som kan utvecklas nationellt. Att Sverige under de kommande åren integreras djupare i NATO och EU:s försvarssamarbeten gör det än mer relevant att definiera vilken roll svensk industri ska spela.

Framtida uppbyggnad i Ukraina

Attacken kan också få långsiktiga konsekvenser för Ukrainas egen försvarsindustri. FPV-drönare, lokalt utvecklade missilsystem och digitala eldledningslösningar nämns nu som framtida tillväxtområden. För svenska företag, oavsett om det är med egen tillverkning eller om man representerar utländska producenter, inom cybersäkerhetslösningar, sensorplattformar eller drönarekosystem är det extremt intressanta tider.

I återuppbyggnadsfasen kommer Ukraina att efterfråga partnerskap som erbjuder inte bara teknik, utan också kapacitet för samproduktion och kompetensöverföring. Här finns möjlighet att bidra till uppbyggnaden av ett ömsesidigt försvarsekosystem i nära samarbete mellan ukrainska myndigheter och europeiska strukturer.

Signalvärde: Kryssaren Moskva – och nu det strategiska bombflyget

På den psykologiska arenan innebär attacken mot det strategiska bombflyget en ny förlust för Ryssland – inte bara materiellt utan symboliskt. Precis som sänkningen av kryssaren Moskva underminerade myten om rysk sjödominans i Svarta havet, visar detta att Rysslands strategiska flygvapen kan slås ut på djupet.

För svensk försvarsindustri är detta en indikation på att efterfrågan på system som kan slå mot högvärdiga mål – på avstånd, med precision och i realtid – kommer att fortsätta att öka. Det gäller även skyddssystem, underrättelseplattformar och integrerade försvarslösningar mot asymmetriska hot som sabotage, cyberattacker och påverkanskampanjer.

Slutsats: Dags att tänka längre än produkten

För svensk försvarsindustri är slutsatsen tydlig: den geostrategiska utvecklingen accelererar, och kunderna – både nationellt och internationellt – rör sig mot ett nytt behovsläge. Det räcker inte att leverera kvalitet. Det krävs förmåga att förstå sammanhanget och att bygga lösningar som är genuint relevanta i ett föränderligt säkerhetslandskap.

Attacken mot det strategiska bombflyget är inte en vändpunkt i kriget, men det är en viktig hållpunkt i den pågående transformationen av Europas försvarspolitik. Och för svensk industri är det ett tillfälle att utvärdera och, kanske, ompositionera sig för framtiden.

Vår nära dialog med försvarsrelaterade aktörer i både offentlig och privat sektor visar att frågor om försvarsförmåga, säkerhetsmedvetande och rätt kompetens blir alltmer centrala – inte bara för försvaret och försvarsindustrin, utan för hela samhället.

Världen förändras snabbt. Framtidens säkerhet skapas i det vi gör idag.

AIMS International Sweden är strategisk partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen, SOFF vilket innebär att vi har försvars- och säkerhetsföretagen som ett av våra fokusområden.

AIMS International har stark närvaro i Ukraina och våra möjligheter att stödja svenska företag i rekryteringar är mycket goda. Vi är vana vid crossborder-uppdrag och har ett nära samarbete med teamet i Ukraina.

Du kanske också vill läsa om

Ny typ av ledare i mediabranschen
Kvinnligt ledarskap
Den nya säkerhetslogiken – näringslivet som en bricka i det geopolitiska spelet

Strategiskt bombflyg, långdistansvapen och Ukrainas nästa steg – implikationer för svensk försvarsindustri

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Den nya säkerhetslogiken – näringslivet som en bricka i det geopolitiska spelet

För inte särskilt länge sedan var säkerhetspolitik något som utspelade sig på avstånd – i mötesrum mellan statsledare, på slagfält i andra länder, eller i militära beredskapsplaner långt ifrån vardagen för svenska företag. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Geopolitik är inte längre ett ämne för diplomater enbart – det har blivit en del av styrelserummets dagordning.

Sanktioner, exportrestriktioner, försörjningskedjor och cybersäkerhet har gjort att företagsledare, oavsett bransch, plötsligt måste navigera i ett landskap där politiska beslut i Washington, Bryssel, Moskva eller Peking kan få direkta konsekvenser för affärsverksamheten. Den nya säkerhetslogiken suddar ut gränserna mellan det militära och det civila – och placerar näringslivet mitt i centrum av de globala maktförskjutningarna.

Att näringslivet numera är en del av den säkerhetspolitiska ekvationen blev tydligt efter Rysslands invasion av Ukraina. Europeiska energibolag, teknik- och logistikföretag tvingades snabbt ställa om, ofta efter påtryckningar från politiskt håll. Leverantörskedjor kartlades i jakt på sårbarheter, beroendet av Kina ifrågasattes, och investeringar i försvarsnära teknik fick ny strategisk tyngd.

Förstå politikens logik

Även svenska företag har tvingats tänka om. Kraven på transparens, efterlevnad av sanktionsregler och förmåga till omställning har ökat markant. Många företag som tidigare betraktade säkerhetsfrågor som perifera ser nu att de är affärskritiska. Samtidigt ställer detta nya krav på kompetens. Att förstå politikens logik har blivit lika viktigt som att förstå marknadens.

På EU-nivå har begreppet strategisk autonomi seglat upp som ett centralt ledord

Innebörden är att Europa ska minska sitt beroende av externa aktörer inom nyckelområden som energi, teknik, råvaror – och inte minst försvar. För företag innebär detta både risker och möjligheter.

Risker, därför att företag med starka kopplingar till externa marknader – exempelvis Kina – kan möta motstånd och/eller nya regleringar. Möjligheter, därför att de som erbjuder europeisk tillverkning, tillförlitliga leveranskedjor och kompetens inom strategiska sektorer nu befinner sig i en position där de inte bara är leverantörer – utan säkerhetspolitiska tillgångar.

För svenska aktörer inom försvarsindustrin och närliggande branscher är detta ett läge som kräver tydlig positionering. Det handlar inte längre bara om att leverera högkvalitativa produkter – det handlar om att kunna visa hur dessa bidrar till nationell och europeisk resiliens.

Gråzonshot

Samtidigt som de stora dragen tecknas på den globala arenan sker påverkan ofta i det dolda – genom cyberattacker, desinformation och ekonomisk påverkan. Dessa så kallade gråzonshot riktas ofta mot civila mål: energiförsörjning, logistik, IT-system och i allt högre grad – företag.

Företag behöver därför utveckla en säkerhetsmedvetenhet som sträcker sig bortom brandväggar och kameror. Det handlar om att bygga robusta affärsmodeller, scenarioplanera för geopolitiska skiften och skapa ett internt språk för risk och säkerhet. Ledningsgrupper och styrelser behöver förstå att det inte räcker med att ”ha en säkerhetschef” – säkerhet måste integreras i hela verksamhetens strategi.

I detta nya landskap blir några av företagens strategiska vägval allt viktigare:

  • Om möjligt, att bygga interna kompetenser inom geopolitik och riskanalys. Världen förändras snabbt, och den som förstår det säkerhetspolitiska landskapet har ett försprång.
  • Att se över leveranskedjorna. Hur beroende är man av externa aktörer i osäkra regioner? Går det att diversifiera eller förflytta delar av kedjan? Hur snabbt?
  • Utveckla cybersäkerheten som en ledningsfråga. Det handlar inte bara om teknik – det är en fråga om förtroende, resiliens och ansvar.
  • Positionera för framtida EU-satsningar. Strategisk autonomi är inte bara ett mål – det innebär också ekonomiska möjligheter för de företag som är rätt positionerade.

Slutord

Säkerhet är inte längre en fråga enbart för staten – det är något vi alla måste förhålla oss till. I detta nya landskap är företag inte bara leverantörer av produkter och tjänster, utan också medaktörer i en bredare kamp om stabilitet, frihet och självständighet.

På AIMS International arbetar vi nära försvars- och säkerhetsrelaterade verksamheter, både i Sverige och internationellt. Vi ser hur företagens roll förändras – och hur avgörande det är med rätt kompetens, rätt förståelse och rätt positionering. Världen är osäker, men framtiden tillhör de som vill och kan anpassa sig.

Du kanske också är intresserad av:

Svensk, europeisk och amerikansk försvarsindustri – Vart är vi på väg?
Hot, attentat och utpressning – säkerhet är en allt viktigare fråga för företagen
AIMS International stärker sitt engagemang inom Diversity, Equity, Inclusion, and Belonging

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Svensk, europeisk och amerikansk försvarsindustri – Vart är vi på väg?

En person med mycket god inblick i svensk försvarsindustri kommenterade läget just nu med ”Varje morgon är en överraskning, man vet aldrig vad man vaknar upp till!”. Samtidigt är det tydligt för oss, att de svenska försvarsföretagen har en god marknad framför sig och en fortsatt stark tillväxt. Oklarheten i amerikansk politik fortsätter dock att skapa osäkerhet och det är tydligt att många svenska aktörer nu betraktar europeiskt ägande och europeiska leveranskedjor som goda säljargument.

Under de senaste månaderna har vi bevittnat en rad politiska initiativ som syftar till att stärka både USA:s och Europas industriella och försvarsmässiga kapacitet. Dessa åtgärder väcker frågor om hur den globala maktbalansen kan komma att förändras och vilken roll tung industri spelar i detta skede.​

“Amerika är tillbaka”

I ett tal till kongressen nyligen betonade president Donald Trump att “Amerika är tillbaka”. Han presenterade då också planer på att återuppliva den amerikanska varvsindustrin genom att skapa ett nytt “Office of Shipbuilding” samt erbjuda särskilda skatteincitament för att öka både kommersiell och militär fartygsproduktion.

Samtidigt har Trump-administrationen instruerat Pentagon att förbereda budgetnedskärningar på 8 procent årligen under de kommande fem åren. Detta skapar osäkerhet kring USA:s försvarspolitik och står därtill i kontrast till presidentens tidigare uttalade ambitioner att öka försvarsutgifterna med 100 miljarder dollar.

Plan för att stärka Europas försvarsindustri

I Europa har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserat en plan för att stärka Europas försvarsindustri och minska beroendet av externa leverantörer. Planen innefattar ökad finansiering av försvarsföretag, förenkling av regelverk för upphandlingar och en större samordning mellan medlemsstaternas försvarsindustrier. Målet är att Europa ska kunna producera mer av sin egen militära utrustning och därmed öka sin strategiska autonomi, särskilt i ljuset av det försämrade säkerhetsläget.

Dessa initiativ väcker flera frågor:

  • Kan Europas satsning på en starkare försvarsindustri minska beroendet av USA och stärka kontinentens säkerhetspolitiska självständighet?
  • Hur påverkar de senaste försvarssatsningarna relationerna mellan EU och NATO, särskilt i ljuset av osäkerheten kring USA:s långsiktiga engagemang i Europa?
  • Vilken roll spelar Europas industriella kapacitet i att forma framtidens geopolitiska landskap, och hur kan Sverige bidra till denna utveckling?

För svensk försvarsindustri innebär detta både utmaningar och möjligheter

Hur den svenska, europeiska och amerikanska försvarsindustrin utvecklas framöver beror på en rad faktorer – politiska beslut, geopolitiska spänningar och industriella satsningar. För svensk försvarsindustri innebär detta både utmaningar och möjligheter. Å ena sidan skapar osäkerheten kring USA:s försvarspolitik en ökad efterfrågan på europeiska leveranskedjor och samarbeten. Å andra sidan ställer det krav på Sverige och andra europeiska länder att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Med en lång tradition av teknologisk innovation och starkt internationellt samarbete har svenska försvarsföretag en unik position att bidra till den framtida säkerhetsarkitekturen i Europa. Frågan är hur Sverige bäst kan navigera i detta snabbt föränderliga landskap – och vilken väg som leder till långsiktig stabilitet och säkerhet.

AIMS International har sedan ett par år tillbaka ett starkt fokus på försvars- och säkerhetssektorn. Vi vill ge vårt bidrag till att den inre och yttre säkerheten i Sverige stärks och är sedan 2023 Strategisk Partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF).

Svensk, europeisk och amerikansk försvarsindustri – Vart är vi på väg?

Du kanske också vill läsa om:
Hot, attentat och utpressning – säkerhet en allt viktigare fråga

Executive search i Östeuropa – en fråga om lokal expertis

Favorit i repris: Hur har vi det med makten?

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Hot, attentat och utpressning – säkerhet är en allt viktigare fråga för företagen

Det är sen söndagskväll, sömnen är nära, då en rejäl smäll hörs genom sovrumsfönstret, som står på glänt. Tanken är lika självklar som sorglig, det måste vara ytterligare ett sprängattentat. Efter tio minuter bekräftas den bilden av kvällstidningarnas hemsidor. En bomb har briserat intill en pizzeria i ett lokalt centrum av det sömnigare slaget i den välmående kranskommunen till Stockholm. En pizzeria jag själv besökte för trettio år sedan och som sonen nu ibland frekventerar. Att säga att det kryper inpå känslomässigt är ingen överdrift även om pizzerian i fråga ligger ett par kilometer bort.

Förra året begicks 311 sprängdåd i Sverige. Om man extrapolerar antalet under januari i år till helår så kommer vi att landa på omkring 350–360. Det skulle med andra ord i snitt vara ett attentat om dagen under resten av året. Intensiteten är skrämmande, inte minst när det med närmast en självklarhet kommer att leda till fler och värre personskador – och dödsfall.

Bilden som polisen ger är att det inte längre i första hand är en del av interna uppgörelser mellan och inom kriminella gäng. Det har i stället mer börjat handla om utpressning riktad mot enskilda och företag. Att sprängdåden helt enkelt är en del av en ”affärsmodell” på uppåtgående för kriminella grupperingar.

Att utvecklingen är problematisk hör vi också i våra kontakter med företag och företagare. Visserligen ibland i anekdotisk form men det är berättelser vi inte överhuvudtaget hörde för bara några år sedan. Det är därtill med största sannolikhet fråga om höga mörkertal då hotbilden gör att många inte polisanmäler. De enstaka som vi pratat med, som faktiskt ändå vänder sig till polisen, beskriver det som begränsat effektivt. Kanske ytterligare mer oroväckande är en utveckling där vi hör viskade beskrivningar av att det förekommer privatiserade lösningar som ”får problemet att försvinna”.

Fenomenet är inte nytt men omfattningen har tydligt vuxit och konsekvenserna hörs nu hela vägen hem till våra sovrumsfönster. Att inte ens en liten pizzeria i ett tidigare tryggt område lämnas ifred ger en tydlig indikation om problemets utbredning. Oavsett oviljan att prata om problemet så ser vi också en tydligt skärpt hotbild mot många av de företag och företagare vi är i kontakt med.

Utpressningshotet är dessutom bara en liten del av en bred hotskala som man har att möta som företagare. Skalan går från fysisk säkerhet för de enskilda medarbetarna till ett alltmer omfattande cyberhot och vidare till samhällssäkerhet och säkerhetspolitiskt relaterade hot. Det är dessutom mycket ofta oklara gränser mellan de olika hotkategorierna och i vissa fall är det samma aktörer som ligger bakom dem.

 

AIMS International har sedan ett par år tillbaka ett starkt fokus på försvars- och säkerhetssektorn. Vi vill bidra till att den inre och yttre säkerheten i Sverige stärks och är sedan 2023 Strategisk Partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF).

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Att driva företag i krig

Vi är många som, efter snart tre års fullskaligt krig, känner starkt för Ukraina och gör vad vi kan för att stödja landet. Hur kriget slutar vet vi inte mycket om och osäkerheten i vad det amerikanska presidentvalet leder till för Ukrainas del är fortsatt stor. Nuläget i kriget kan övergripande beskrivas som att båda sidor förefaller sakna kraft att driva kriget till ett avgörande och att utnötningskriget därmed fortsätter.

 

Vad som ibland förbises är att livet i stora delar av Ukraina fortgår tämligen normalt vid sidan av kriget. Samhällsfunktionerna måste, även under brinnande krig, fortsätta att fungera så långt det bara är möjligt. Det samma gäller näringslivet. Jag tänker nedan beskriva den bild vi i AIMS International har av läget för näringslivet i Ukraina och möjligheten för svenska företag att etablera verksamhet och att rekrytera i landet. Bilden bygger på de samtal vi för med vår AIMS-partner, kollegor och andra i Ukraina.

 

Om vi börjar med hur läget såg ut innan kriget så var ungefär 80 svenska företag aktiva i landet. Idag är de allra flesta av dem kvar med sina verksamheter. Det bolag som haft tydligast direkt skada av kriget är SKF, vars fabrik i Lutsk träffades av en rysk robot förra året. I övrigt är bilden att de flesta kunnat fortsätta att bedriva sin verksamhet relativt opåverkade och att det åtminstone från Kyjiv och västerut är fråga om hanterbara risker. Vi hör också från flera håll att det för närvarande finns ett antal svenska företag som är på väg eller överväger att etablera sig i landet.

 

Även om det förstås är svårt att verka i frontnära delar av Ukraina så är läget i övriga landet mer eller mindre stabilt. Det finns absolut utmaningar men relativt hanterbara sådana. Ukraina har fortsatt en mognadsprocess framför sig vad gäller politiska-, finansiella- och korruptionsrisker. Dock uppfattar vi dessa som begränsade för ett svenskt företag, som sannolikt inte behöver finansiera sig lokalt och som i första hand gör affärer i mer transparanta sammanhang med andra företag eller privatkunder. Vi hör anekdoter om svårigheter med betalningsflöden i början av det fullskaliga kriget, men idag verkar möjligheten att föra pengar in och ut ur landet åtminstone fungera rätt så bra. Över lag beskrivs Ukraina inom dessa områden som jämförbart med andra östländer. Energiförsörjningen är en risk, inte minst inför den kommande vintern, men elförsörjningen har hittills varit tillräcklig.

 

Det förefaller fortsatt finnas tillräcklig tillgång på kompetens i landet. Här finns förstås tydliga utmaningar i form av risken för manlig personal att bli mobiliserad, men också begränsningar för män i åldern 18–60 år att resa. Detta har lett till goda karriärmöjligheter för kvinnorna i landet. Det ska dock sägas att för företag som vill etablera sig i landet är kanske den största utmaningen det faktum att knappt 1,3 miljoner finns i den ukrainska försvarsmakten och miljoner ukrainare utanför landets gränser.

 

Bilden av framtiden är svår att utläsa, men möjligheten att Ukraina blir ett ännu viktigare land för svenska och andra europeiska företag att ha en närvaro i är stor. Den svenska regeringen är också aktiv och mycket tydlig i sin vilja att främja ekonomisk utveckling i Ukraina samt att engagera det svenska näringslivet i Ukrainas återuppbyggande efter kriget. Möjligheten att få stöd och hjälp vid en etablering i landet är god, inte minst har Business Sweden ett tydligt uppdrag att stötta och dessutom har organisationen goda resurser i Ukraina.

 

AIMS International har stark närvaro i Ukraina och våra möjligheter att stödja svenska företag i rekryteringar är mycket goda. Vi är vana vid cross-border-uppdrag och har ett nära samarbete med teamet i Ukraina.

 

AIMS International Sweden är strategisk partner till Säkerhets- och Försvarsföretagen, SOFF vilket innebär att vi har försvars- och säkerhetsföretagen som ett av våra fokusområden.

 

Har du frågor eller undringar om Ukraina? Vänligen kontakta oss här

Mer om Ukraina:
❤️ Ukraine

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

AIMS International Sweden | Tullgränd 4, 5th floor, 111 30 Stockholm

+46 8 122 076 20 | info@aimsinternational.se