Vi människor lever alltid med en individuell mängd oro och ovisshet kring hur livet ska utveckla sig. En del av oss upplever oron som jobbig och hindrande. Andra kan triggas av och aktivt söka sig till det ovissa för att de där finner utmaningar som leder dem framåt. De flesta av oss befinner sig någon stans där emellan i det generella förhållningssättet. Sedan pendlar vi i det mer konkreta mellan olika förhållningssätt till olika delar i livet. Vi kan t.ex. känna oss trygga vad gäller familj och boende men är oroliga för att bli uppsagda. Vi kan ha stabil ekonomi men vara rädda för att äktenskapet ska krascha.
Ingen vet hur framtiden kommer att bli. Ju stabilare vi upplever nuet, desto mer tycker vi oss dock kunna blicka framåt, drömma och planera för hur vi ska agera i det som är just vår framtid.
Vad händer då när ingen vet? När vi alla, så gott som samtidigt, tappar vårt vanliga sikte och hamnar i krisläge? När tryggheten och säkerheten försvinner och vår tillvaro skakas av konkreta risker och hot som direkt påverkar vår existens? Och när detta sker på olika nivåer – på individ-, familj-, företags-, organisations-, samhälls-, lands- och världsnivå? Hälsomässigt och ekonomiskt samtidigt eller om vartannat? När vi t.o.m. börjar inse att det inte räcker med de faror som tornar upp sig just nu utan att det kommer att bli ännu värre, troligtvis mycket värre innan vi är igenom och når något slags normalläge? Kanske inte till det som tidigare var men i varje fall till något som känns stabilt och tryggt.
Vi kan se det som att vi just nu har mental dimma. Vi har dålig sikt och vi har inget facit för vad som är rätt agerande.
Vad kan vi då göra för att handskas med det som händer på bästa sätt?
- En positiv sak är att människan har kapacitet att snabbt tänka om och förhålla sig till nya förutsättningar. Därefter parera och handla utifrån det nya. Det har vi alla sett otaliga exempel på under de senaste veckorna. Nya kreativa idéer och lösningar växer fram.
- Viktigt är att vi har möjlighet att snabbt orientera oss om nuläget, att vi söker och får tillgänglig fakta, att vi ser på tillvaron och vårt sammanhang med acceptans. Ju mer vi ser tillvaron som den är, desto snabbare kan vi börja röra oss i dimman och ta tag i det som dyker upp i takt med att vi rör oss framåt. Det är en process och vi behöver växla mellan olika perspektiv. Det är bra att hålla fast vid långsiktiga strategier om de är till hjälp. För många av oss handlar det dock mer om att ha en en-dag-i-taget-strategi för att sedan kanske planera för en vecka åt gången. För en del handlar det också bara om timmar, minuter och sekunder. Jag tänker då exempelvis på den sjukvårdspersonal som på akutmottagningar tar hand om de svårt sjuka och skadade.
- Det är bra att snabbt tänka i olika scenarion. Rusta sig mentalt för allt ifrån det värsta till att det kommer att bli nytt men kanske långsiktigt till och med bättre än tidigare.
- Man kan tänka över den egna rollen. Vad är mitt uppdrag i detta som sker? Se till att vara så bra som möjligt, vare sig det handlar om insatser i viktiga samhällsuppdrag, bidrag på ens arbetsplats eller påverkan på ens familj och relationer.
- En konkret, given sak just nu är att bli bättre på digital kommunikation. Oavsett utgångspunkt kan vi alla vidareutveckla vår digitala kompetens. Ok, vi är många som inte träffas irl på ett tag men vi kan vara bra på att kommunicera med varandra ändå.
- En sista sak är att positivt påverka det som vi var och en kan påverka. Vi får försöka glädjas över det vi har och att medvetet lägga tid på att stärka oss själva. Det kan vara att njuta av naturen som går mot sommar som om ingenting har hänt. Det kan vara att träna för att vara stark eller att lära sig någonting nytt och ta hjälp av andra för att klara kommande utmaningar så bra som möjligt.
Vill runda av detta inlägg med en fundering kring vad som blir särskilt viktigt för ledare i dessa tider? Det är intressant att höra mångas synpunkter och erfarenheter kring detta. Mitt eget intryck är att det nu märks mycket tydligt om det finns ett bra och starkt ledarskap i verksamheter eller inte. Många, som kanske inte tidigare haft några spotlights på sig kliver fram, andra fallerar när motgångarna kommer.
Oavsett ledaruppdragets karaktär ska man se till att inte agera i panik, affekt eller för stressat läge för då riskerar ens beslutsfattande att bli bristfälligt. Vi behöver ledare som reagerar sakligt och snabbt på de problem som finns. Som söker viktiga nyckelpersoners kompletterande kunskap, synpunkter och perspektiv. Som kliver fram, ser till att vara starka, lugna och transparenta. Som samlar sina team och som förmår skapa tilltro till att de planer som presenteras är de bästa som går att presentera i det givna läget oavsett utfall.
Hur besvärligt det än är och kommer att bli så växer det i effekterna av det som händer fram nya möjligheter för oss. Livet kan byta riktning och bli annorlunda än vi tänkt oss. Förutom de negativa effekterna väntar också mycket positivt och spännande på oss. Låt oss blicka mot de där framtida möjligheterna så snart vi förmår. Och om du är stark och snabb i att anpassa dig – ge av ditt överskott till andra som behöver ditt ledarskap och/eller ditt bidrag.
Managing Partner, AIMS International Sweden
Legitimerad Psykolog