Vad händer med kroppsspråket när vi allt mer kommunicerar digitalt?

Vi uttrycker oss alla med kroppsspråket. Hela tiden. Medvetet eller omedvetet. Med kroppens språk kan vi förstärka de personligheter vi är och de budskap vi vill förmedla. Lika väl kan kroppsspråket brutalt avslöja oss när vi inte menar det vi säger. En sak är vad vi med ord kommunicerar till varandra. Kroppsspråket berättar om vi menar det eller inte och andra tolkar oss utifrån vad de ser och känner in.

I sociala sammanhang har vi på kort tid vant oss vid synen av böjda nackar och medmänniskors uppmärksamhet riktad på smartphones. Vad händer med kroppsspråket då vi allt mer kommunicerar digitalt? Tappar vi viktiga förmågor eller kommer vi att få ihop det digitala och det fysiska i en god omnikanalskommunikation?

Kroppsspråket som sådant

Man har länge intresserat sig för och forskat i kroppsspråket. Vi reagerar i all mänsklig kontakt på otaliga signaler från andra. Den icke-verbala kommunikation utgörs av ansiktsuttryck, blickar, gester, tonläge, kroppshållningar, beröringar och proxemik (hur vi använder det fysiska rummet i vår kontakt med andra).

Man hänvisar ofta till Professor Albert Mehrabian när kroppsspråk ska studeras. Han skapade på 1960-talet en inledande förståelse av kroppsspråk och icke-verbal kommunikation och hans forskning kom att utgöra en bas för förståelsen för kroppsspråkets stora andel i vårt uttryck av känslor. Han menade att:

7% förmedlas av det vi säger

38% via det sätt på vilket orden sägs

55% via ansiktsuttryck

Allt mer digitala

GlobalWebIndex visar att den genomsnittliga internetanvändaren i år spenderar cirka 6 timmar varje dag på internetbaserade enheter och tjänster – det är ungefär en tredjedel av deras vakna liv. Om man summerar tiden som alla 4 miljarder internetanvändare i världen spenderar på nätet 2018 så blir det 1 miljard år. (källa: We Are Social, 2018)

Det digitala kroppspråket

Man talar om digitalt kroppsspråk också och menar då de aktiviteter vi har och de spår vi lämnar efter oss i digitala sammanhang. Aktiv och passiv närvaro registreras som personliga uttryck. Vi kan se detta som en bas. En stor del av närvaro på nätet är passiv. Vi läser, tittar, följer. Andelen aktiv kommunikation ökar dock och då blir det viktigare att kunna visa våra känslor.

Här kommer emojier in i bilden. Förutom ordens innebörd lägger vi till ett känslouttryck som kan sägas ersätta det fysiska kroppsspråket. Vi kan i dag stärka våra skrivna meddelanden med över 1000 olika symboler och främst är det humörssymbolerna 😊☹ i en massa olika varianter som kommer närmast kroppsspråket.

Lite liknande är det med postandet av bilder. En stor del går ut på att visa hur vi har det, hur vi ser ut, var vi är, vad vi äter etc. Men både med textmeddelanden och bilder kan det i varumärkenas och yttrandeviljans högkonjunktur bli viktigare att visa upp något än att kommunicera ärligt. När digital kommunikation är tillrättalagd eller långt ifrån ens sanna jag riskerar vi att få problem. Det blir svårt och splittrat att hålla skenet uppe över tid. En hypotes är att det växer fram en tomhetskänsla, splittring och på sikt en upplevelse av tillkortakommande då man inte är hel i sina uttryck / sina personas i de digitala kanalerna och i fysiska livet.

Video ändrar en del på det hela. Där kommer kroppsspråket in i bilden igen men det är så klart skillnad på inövade publiceringar och spontan kommunikation människor emellan.

Så vad är kroppsspråkets framtid i kommunikationen?

I videos och via Skype och FaceTime spelar kroppsspråket igen en roll men det är framför allt i Telepresence som det kommer att bli mycket viktigt. ”Telepresence är en uppsättning tekniker som gör det möjligt för en person att känna sig som om de var närvarande, att visa sig vara närvarande eller att leverera en effekt via telerobotics på ett annat ställe än deras sanna plats.” (Wikipedia). Att interagera med andra människor ansikte mot ansikte och i helbild kommer att utmana och ställa krav.

Rapporten från Ericssons ConsumerLab-undersökning 2018 pekar också allmänt på ett paradigmskifte, eftersom konsumenterna förväntar sig att digitaltekniken i allt högre grad kommer att fungera på mänskliga villkor. Enligt rapporten handlar en trend om att människans kroppsspråkallt mer blir användargränssnittet mellan människan och hennes devices.

Slutligen

Det man vill vara bra på och i möjligaste mån kontrollera kräver vår medvetenhet och att vi tränar den förmågan. Interaktion och kommunikation är basen i vårt varande som människor. Att förmedla våra tankar och känslor, att interagera och att förstå varandra.

Det är självklart och bra att vi kommunicerar i olika kanaler. Några saker hoppas jag dock på med tanke på kroppsspråket:

  • Att vi uppmärksammar kroppsspråkets betydelse för kommunikationen både i fysisk och digital kommunikation. Att vi ser till att hänga ihop som personer och värna om äktheten i våra uttryck.
  • Att vi går från passiv och kvantitativ till aktiv och värdegivande kommunikation så att vi inte lägger så mycket tid på aktiviteter som inte tillför mening. Att vi ser upp med de beroendeframkallande lockelserna och tar kommandot om vilka kanaler vi vill använda och hur vi vill uttrycka oss i dem.
  • Att vi allt mer fokuserar på helheten i vår kommunikation. Att vi går från Multi-channel till Omni-channel också på personnivå. En omnichannel-kommunikation strävar efter att ge en helhetsupplevelse. Det spelar igen roll om vi kommunicerar digitalt eller i fysiska världen.

Det är svårt att veta hur kroppsspråket framöver kommer att utvecklas. Det finns både risker och möjligheter med att bli allt mer digitala. Då det knappast kommer att bli som vi tror så är det viktiga att vi verkar för ökad medvetenhet om utvecklingen och hur den påverkar oss.

Det skulle vara intressant att höra dina tankar om detta. Välkommen att kommentera!

Kroppsspråket

Posted in Kommunikation, Reflektion, Utveckling | 2 Comments

Business i Italien

Nyligen hade jag, tillsammans med kollegor, möjlighet att fördjupa mig i utvecklingen inom det italienska näringslivet med fokus på Executive Search och Talent Management. AIMS International anordnar regelbundet konferenser där vi tillsammans med kunder fördjupar oss i aktuella ämnen. Denna gång var temat ”Ledarskap i en digital era”. Det är ett högaktuellt område som påverkar de flesta företag. Ämnet belystes ut olika intressanta ledarsynvinklar.

Mötet ägde rum i den vid Comosjön vackert belägna staden Moltrasio, strax norr om Milano. Med snöbeklädda alptoppar i fonden och blommande träd vid sjön tog vi del av anföranden och paneldebatter. Föredragshållarna kom främst från näringslivet men också från media och den akademiska världen. Föredragen följdes upp med samtal mellan föredragshållarna, AIMS Internationals kunder i Italien samt alla AIMS International kollegor inom EMEA.

Italien är sedan länge en viktig marknad för svenska företag och antalet anställda i svenskägda bolag är i Italien ca 26 000. Antalet anställda i italienskt ägda bolag i Sverige är ca 5 000. Italien är Sveriges tolfte största exportmarknad och står för strax under tre procent av vår export och strax över tre procent av vår import. Fordon, maskiner, papper och telekommunikationsutrustning är produkter som svenska bolag säljer mest av till den italienska marknaden. Italien har relativt många små och medelstora företag vilket gör att många svenska företag arbetar via återförsäljare. De stora svenska bolagen har alla en försäljnings- och serviceorganisation i landet. Tillverkningen sker dock oftast i norra Europa eller i Sverige. De som har en tillverkning av betydelse i Italien är Alfa Laval, Electrolux, Essity, Gunnebo, SKF och Tetrapak.

Det italienska näringslivets är som känt koncentrerat till den norra halvan av landet i allmänhet och Milano i synnerhet. Många statligt ägda företag har dock sina huvudkontor i Rom. Turin är centrum för fordonsindustrin med FCA (FIAT Chrysler Automobiles) och många fordonsunderleverantörer. Den italienska fordonsindustrin omfattar också lastbilar, sportbilar, cyklar och motorcyklar. De underleverantörer som arbetar för den övriga verkstadsindustrin finns dock till största delen i Milanoområdet.

Banker och försäkringsbolag har oftast huvudkontoren i Milano eller i Rom. Utomlands har de valt att etablera sig främst i länderna runt Medelhavet och i Östeuropa. Börsen finns i Milano.

För design och mode är Milano ett centrum men det finns välkända varumärken med huvudkontor över hela norra Italien. Några av bolagen har etablerat egna butiker utomlands medan många arbetar genom lokala agenter.

Livsmedel är en viktig del av exporten med bl.a. olivolja, ost, pasta, skinka och vin. De största bolagen har sina huvudkontor främst i regionerna Emilia Romagna med städerna Bologna och Parma, men det finns många huvudkontor spridda över hela norra Italien.

Turistindustrin är viktig för landet och givet Italien en stor serviceindustri. Några av världens största kryssningsrederier finns i Genua och i Livorno.

Den italienska marknaden passar väl för svenska produkter och tjänster. Svenska bolag börjar oftast med att etablera ett försäljningskontor i Milanoområdet för att komma in mitt i marknaden. Då marknaden är så stor och fragmenterad etableras sedan ofta lokala samarbeten med italienska företag. Många av dem är familjeägda. Utmärkande för dessa företag är att det i ledningen finns många familjemedlemmar och att bolagen har en tydlig hierarkisk organisation. Byggandet av en egen försäljnings- och serviceorganisation brukar för svenska företag dröja längre i Italien än vad marknadens storlek motiverar. Utmaningen blir därför ofta att hitta och utveckla rätt ledare som kan etablera en försäljningsorganisation med stort nätverk av distributörer.

Värdar för mötet i Moltrasio var AIMS International Italia och Pierangelo Favero. Pierangelo Favero är en av ledarna för bolaget och samtidigt president för AIMS International. I Italien-verksamheten finns 20 konsulter vid huvudkontoret i Milano och på filialerna i Rom och Verona och de täcker hela landet både vad gäller branscher, positioner och projekt.

Business i Italien

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Är strategisk HR-kompetens relevant i framtida styrelser?

Intelligent mjukvara ersätter människor i funktioner som är förutsägbara och som styrs av tydliga regelverk. Egenskaper för yrken och roller som  ännu inte kan ersättas med automation och som något tillspetsat blir ett koncentrat av människans återstående unikum, leder till funderingar om HR´s strategiska betydelse i framtidens företagsstyrelser;

  • Hur skall företagen skapa bästa förutsättningar för att attrahera, stimulera och utveckla framtidens Humana Resurser?

Tillväxt blir allt mer utmanande. Att rekrytera rätt, utbilda, utveckla och skapa attraktiva förmånspaket  för personalen kan bli en strategiskt avgörande fråga i den stenhårda konkurrensen. Egentligen är detta i sig inget nytt, det nya är hur marknad och teknik sätter frågan i ett nytt och helt annat perspektiv.

HR är, sett i ljuset av ovanstående, den funktion i företaget som har mest erfarenhet av att hantera de strategiska nyckelområdena

  •  Attrahera och kompensera nyckelpersoner
  •  Utbilda och kompetensutveckla personal
  • Mäta prestationer och successionsplanera för framtiden

Personalkostnad är inte sällan en av de största kostnadsposterna för företagen. Att definiera kompetenser och designa strukturer för att optimera personalkostnader och prestationsprogram ligger inom ramen för HR-strategens kompetens.

För att möta den digitala omvandlingens påverkan på funktioner och befattningar, måste företagen ha en tydlig uppfattning om vilka kompetenser som behöver förstärkas och nyskapas samt planer över utbildningsinnehåll som säkerställer utveckling och därmed framtida konkurrenskraft . En strategisk HR-chef kan detta.

En strategisk HR-chef kan bidra till att utveckla nya och mycket mer agila sätt att utvärdera och mäta individuella och kollektiva prestationer. Och således också den kompetens som bäst kan sörja för en väl underbyggd och genomförd successionsplanering.

HR har ingen tradition av att vara ordinarie i en styrelsefemma men tiden är möjligen inne för att fundera över om det inte är dags snart.  För att göra funktionen legitim på styrelsenivå bör nog HR själva jobba mer med ett utifrån-och-in perspektiv i sin vardag och komma närmare affären. Men också utveckla kunskapen och förståelsen för hur den digitala transformationen påverkar processer och affären.

Avslutningsvis och alldeles oavsett ovanstånde resonemang är betydelsen av effektivt samarbete i styrelsen central. En skicklig HR-chef är van att bidra med att skapa goda förutsättningar för detta!

HR Vital function

Du kanske också vill läsa:

På varje företags agenda: To FIND&GROW the right leaders

Behöver du en strateg eller en specialist?

Att leda transformativ digitalisering

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Den alltmer krävande fastighetsinvesteraren

I takt med att intresset för att investera i fastighetstillgångar under senare år har ökat, så har också olika typer av investerare kommit in på marknaden. Från att tidigare dominerats av mer traditionellt ägda och drivna fastighetsbolag, så har ägandet professionaliserats, institutionaliserats och produktifierats. Nya typer av mer finansiellt drivna och särskilt tillskapade strukturer har också etablerats runt fastighetstillgångar av olika slag. Allt från investerarklubbar kring färdigutvecklade hyresbostadsbestånd till joint ventures kring utvecklingsprojekt i och runt kommersiella fastigheter – samtliga med åtföljande variation i struktur, kassaflöde, avkastning och risk.

Denna utveckling har fått till följd att komplexiteten i transaktions-/investeringsrådgivningen har ökat. Många aktörer, både fastighetsrådgivare och finansiella rådgivare, har därför breddat och stärkt sitt erbjudande. Utvecklingen går således mot mer kompletta ”fullsortimentsleverantörer” av högförädlade rådgivningstjänster där inte bara tillgångs- och transaktionsrådgivning (köp/sälj) är en självklarhet, utan där också rådgivning kring strukturering, paketering, bolagisering och finansiering förväntas ingå.

Särskilt finansieringen är en nyckelparameter för att skapa avkastning i ett så kapitalkrävande tillgångsslag som fastigheter. Från att tidigare i huvudsak ha utgjorts av traditionell bankfinansiering till att nu ofta utgöras även av obligationer, preferensaktier och annat hybridkapital. Detta i syfte att maximera avkastningen och anpassa finansieringen efter tillgångarnas unika egenskaper och deras kassaflödesstruktur.

En fortsatt stark efterfrågan på fastighetstillgångar förväntas framgent kräva en allt bredare palett av rådgivningstjänster. Inte minst utifrån framväxten av de många olika typer av investerarkategorier/-strukturer på marknaden. En utveckling som blivit allt tydligare är då att rådgivningserbjudandet hos de olika aktörerna konvergerar mot varandra, allt i syfte att göra dem så heltäckande och konkurrenskraftiga som möjligt.

Sammantaget pekar denna utveckling på betydelsen av såväl nya som kompletterande kompetensprofiler hos rådgivarna och således även på behovet av en kompetens- och erfarenhetsöverföring dem emellan. Inget tyder på att det behovet framöver kommer att minska.

Fastighetsinvesteraren

Du kanske också vill läsa om:
Börsbolag delas – Less is more
Så här använder du Executive Search-konsulten som din strategiska partner!
GDPR – Såhär gör vi

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Vår filmkanal

För att du enkelt ska hitta information om oss har vi bland annat skapat en filmkanal. Ett i vårt tycke bra sätt att kommunicera på. Där kan du kan se filmer med våra individuella presentationer, där finns en film om hur vi bemöter kandidater. Per Carlsson och Titti Hammarling pratar om FIND&GROW i en film om Executive Search och Talent Management. Du hittar också en film om internationell rekrytering. Vår ambition är att göra flera filmer om året. Därför kan det vara bra att prenumerera på filmkanalen på Youtube. Då får du automatiskt en avisering när en ny film lagts till.

Alla filmer hittar du här alternativt direkt i vår Youtubekanal. Är det något ämne  inom ledarskap och rekrytering du vill se en film om? Lämna en kommentar nedan.

OUR FILMS

Posted in AIMS International Sweden | Leave a comment

Less is more – börsbolag delas

Det kan finnas olika skäl till att en styrelse beslutar att positionera om ett börsnoterat bolag. Vanligt är att de större aktieägarna vill se bolaget bli en så tydlig investering som möjligt. Aktieägarna har ändrat sin syn på bolaget och vill dela det. Värden synliggörs då vilket leder till att det samlade börsvärdet stiger. Ett exempel är delningen av SCA i två börsnoterade bolag. Ett för skogsinnehavet som behöll namnet SCA och ett bolag för hygienpapper med det nya bolagsnamnet Essity. Ett annat skäl att dela ett bolag är bolagen kan utvecklas bättre om de var för sig kan fokusera på sina kärnområden. Delningen av Atlas Copco är ett sådant exempel. Delen för industriella kunder behöll namnet Atlas Copco och en del för gruv- och anläggningskunder tog bolagsnamnet Epiroc.

De som främst trycker på för att se att bolaget blir en så tydlig investering som möjligt är de stora institutionerna. De är oftast en för allmänheten ganska anonym grupp av investerare. Exempel på sådana investerare är aktiefonder, försäkringsbolag, investmentbolag och stiftelser. Denna typ av investerare styrs av om möjligt ännu mera anonyma tjänstemän. Kapitalet kommer ofta från privatpersoner som inte själva har kunskap, tid eller vilja att sköta sina investeringar. Ibland vet privatpersonerna inte ens om vem eller vilka som sköter deras investeringar. Det gäller särskilt pensionssparandet.

Det börsnoterade bolaget kan fungera riktigt bra när investerarna ändå vill att styrelsen ska positionera om företaget. Nya finansiella mål sammanfattar väl hur institutionerna önskar se utvecklingen framöver och det leder till ett antal förändringar. Det kan vara lättidentifierade ekonomiska faktorer som påverkar aktieägarna – som exempelvis konjunkturkänslighet, utdelningspolicy, ränte- och valutarisk som styr. Det kan också vara faktorer som påverkar företagets ledare och anställda som t ex automatisering, centralisering eller decentralisering, digitalisering och utvecklingsbudget. Detta för att nämna några.

Därefter påbörjar man förändringsarbetet. De vanligaste styrmedlen för ledningen och som i hög grad påverkar de anställda är budget, föreskrifter, omorganisation, utbildning och utnämningar. För att göra förändringen så snabb och effektiv som möjligt gäller det för ledningen att skapa sig en så klar bild över situationen så snabbt som möjligt. Vad som ska göras är en lång lista. Exempelvis ska high potentials identifieras, utvärderas och ges rätt uppdrag. Nya målsättningar och incitamentsprogram ska implementeras.

När det gäller nyligen förvärvade bolag så är det ännu större osäkerhet kring möjligheter och framtida mål. Då gäller det att snabbt få in ny/rätt kompetens så att förändringen och implementationen med köpande bolag går så snabbt och effektivt som möjligt. Det kan bli extra viktigt att göra en genomgång av ledningsgruppens sammansättning, motivation och potential, en s.k .management audit för att veta vilka nyckelpersoner man har och vilken ledarförmåga och kompetens man behöver komplettera sig med.

Det är viktigt och intressant att analysera vilka finansiella mål ett börsnoterat bolag har och om ägarna har önskemål om att bolaget ska positionera om sig. För oss gäller det sedan att underlätta måluppfyllelsen genom att bidra med rätt typ av ledare och nyckelpersoner.

OMPOSITIONERING AV BÖRSBOLAG

Du kanske också vill läsa:

Så här kan vi få Performance Management att fungera
På varje företags agenda – To FIND&GROW your leaders
Behöver du en strateg eller en specialist?

Posted in AIMS International Sweden, Delning av bolag, Reflektion, Utveckling | Leave a comment

Vem vill inte ha bättre relationer?

“X är briljant i sin kunskap men svår att samarbeta med.” Vi har alla erfarit situationen och tyvärr skapas mycken ineffektivitet och vantrivsel av att relationer inte fungerar.

I arbetet med Executive Search ser vi ofta att det inte räcker att en ledare / kandidat är framgångsrik i sitt ämnesområde. Jo, det är naturligtvis bra att vara det. Många gånger helt nödvändigt. Men det är allt oftare inte tillräckligt för att man ska lyckas i sitt uppdrag. Vare sig man är ledare eller inte så handlar allt mer om att kunna samverka med andra. Att ha goda, konstruktiva relationer som stöder den verksamhetsutveckling man ansvarar för.

Nu anser jag inte att man ska vara snäll, konfliktfri och omtyckt av alla. Vad jag vill komma åt är att uppmärksamma relationernas betydelse. Hur man själv med små medel kan utveckla(s) genom att få relationerna att fungera bättre. Att det är värt insatsen att ta hjälp om man har hamnat i låsta positioner som hämmar utveckling och samarbete. Oavsett vilken nivå man är verksam på.

Det handlar inte bara om att få andra att vilja följa verksamhetens och ens egna målsättningar utan också om att samverka konstruktivt både med interna och externa stakeholders. Att vara lätt att ha att göra med. Att bygga förtroende och att med gemensamma krafter nå resultat. Då handlar det till stor utsträckning om att förstå sig själv, andra människor och samspelet mellan en själv och andra. Vi kallar det för relationsmedvetenhet. Att förstå och vara bra på relationers betydelse. Inte bara på ett mänskligt plan utan för affärer, som ledarutveckling och i ett samhälleligt ansvarstagande.

Här följer några saker du kan göra för att träna dig i relationsmedvetenhet:

  • Stanna upp och gör en egen analys av dina relationer. Vilka relationer vill du ska fungera bättre eller på ett annat sätt?
  • Titta lite krasst på dina egna styrkor och svagheter. Inte bara på hur du vill vara och hur du kommunicerar utan mer på hur ditt sätt att vara tas emot av och påverkar andra.
  • Lär mer om dig själv och om andra. Vad det är som driver olika personer och relationer? Vad är det som får ett samspel att uppstå?
  • Ta initiativet till förbättring. Säg och gör saker som visar vad du vill. Förvänta dig inte så mycket tillbaka. Tänk på vad som är bra för helheten istället för att fastna i din egen känsloupplevelse.
  • Låt andra hjälpa dig. Sök ärlig feedback.

Ökad relationsmedvetenhet torde vara en av de viktigaste investeringarna vi kan satsa på för att gynna gott ledarskap, konstruktivt samarbete och trivsamma arbetskulturer.

Det skulle vara intressant att höra dina tankar och erfarenheter kring detta!

Relationer

Du kanske också vill läsa:

Övergivna ambitioner kan ge svaret

Att leda transformativ digitalisering

Posted in Ledarskap, Tips, Utveckling | Leave a comment

CDO – arkitekten bakom ökad produktivitet

Under tiden nationalekonomerna funderar på hur fortsatt tillväxt kan skapas i den globala ekonomin sitter företagsledarna och grubblar över hur produktiviteten i företagen kan förbättras och öka.

Själv sitter jag och tänker på vilket genomslag CDO-rollen fått i företagen.

Hur hänger detta ihop?

Att färre men unga och dominerande företag har en tydlig påverkan på den ekonomiska utveckligen torde väl inte ha undgått någon. Men majoriteten av företagen, alla de etablerade som existerat under många decennier och som utgör fundamentet för produktionen av varor och tjänster i samhället, hur är det ställt där? Mycket tyder på att produktivitetstillväxten är svagare än önskat och att man har fullt upp med att hänga med och vara relevanta i utvecklingen och i konkurrensen.

Denna klyfta mellan superproduktiva företag och alla andra har såklart många orsaker; hur man förhåller sig till det digitala omvandlingsarbetet torde vara en!

Efter att ha intervjuat ett antal företagsledare och HR-chefer framgår det tydligt att digital omvandling pågår för fullt men upplevs som komplex och utmanande. Några problem är mer återkommande än andra. Mest tydligt framstår problemet med att chefer för egna ansvarsområden med egna systemägare sätter mål som inte alltid främjar verksamheten i sin helhet och att användarnyttan systemen emellan är otillräcklig. Det brister m a o i helhetssyn och samordningsförmåga!

Denna brist kan således ses som organisatorisk där ansvarsområden styr – inte sällan på bekostnad av vad som är bäst för den enskilda medarbetaren men också med förlorad helhetssyn som konsekvens. Dessutom tycks det också som att systemperspektivet ofta tillåts gå före verksamhetsmål och användarbehov vid upphandling och införande av nya systemstöd.

Det är här Chief Digital Officer kommer in i resonemanget; För att den digitala omvandlingen inom en verksamhet skall kunna stödjas av en digital arbetsplats krävs helhetsgrepp om verksamheten och samordningsförmåga. Ägarskapet för att få ihop arbetssätt och systemstöd skulle förmodligen kunna ligga hos en nyckelperson  snarare än utspridd hos flera. Av tradition, skall sägas, har IT-avdelningen haft en tongivande roll men med just ett begränsat resultat.

En skicklig CDO kan skapa bättre förutsättningar för effektiv produktivitet i företagen och med rätt mandat blir CDO-rollen förmodligen en av de viktigaste i företagen för att uppnå detta. Men det är tveklöst en stor uppgift att ha ägarskapet över – mängden resurser är stor och de skall tillgodose många behov.

Men det är väsentligt att ledningsruppen tar ställning och ger sitt tydliga stöd för det inflytande och de befogenheter en sådan roll kräver. Det är en viktig strategisk fråga. Kanske avgörande för produktiviteten och lönsamheten.

CDO

Du kanske också vill läsa om:
CDO-rollen idag och i framtiden
Vad gör en Chief Digital Officer?
Såhär kan vi få Performance Management att fungera

Posted in AIMS International Sweden, Krönikor | Leave a comment

Så här använder du Executive Search-konsulten som din strategiska partner!

Som jag tidigare berört har man i samband med en rekrytering en unik möjlighet att utmana och kritiskt granska verksamhetens fokus, inriktning och måluppfyllelse. En Executive Search-konsult med rätt erfarenhet och kompetens tar ett ansvar för att, tillsammans med uppdragsgivaren, definiera den eftersökta profilen utifrån en analys av dennes unika förutsättningar och behov.

Det förutsätts därför att konsulten har en god kunskap om och förståelse för den konkurrenssituation och marknadsdynamik som uppdragsgivaren möter i sin verksamhet. Detta för att konsulten i sin utvärderingsprocess ska kunna vikta och väga in de strategiskt mest betydelsefulla parametrarna vad avser kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper. Allt i syfte att uppnå en så god matchning som möjligt mellan kandidat och den eftersökta profilen.

Det är just den inledande fasen av uppdraget som jag här vill uppehålla mig vid. Detta eftersom utarbetandet av uppdragsbeskrivning och kravprofil är en central del i Executive Search-uppdraget och som därigenom har en betydande inverkan på uppdragets inriktning, genomförande och resultat. På samma sätt som en väl genomarbetad analys leder till en rekrytering som stärker såväl erbjudande som marknadsposition, så riskerar motsatsen att leda till att man letar efter ”fel” kandidater och följaktligen inte uppnår önskat resultat. Härigenom finns risk för att fel person anställs eller för att processen tar längre tid än planerat. Detta till följd av att man först långt in i processen inser att man inte söker efter ”rätt” kandidater.

En central del i uppdragets startfas är således att man genomför en analys av de styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar som kännetecknar det rekryterande företaget samt den nyckelroll som ska tillsättas. Först efter att denna kommersiella och strategiska analys är genomförd kan man definiera och utarbeta en relevant och marknads-/situationsanpassad uppdragsbeskrivning och kravprofil.

Alltså, ta möjligheten att analysera och utmana, våga ställ de lite obekväma frågorna om marknad, konkurrenter, måluppfyllelse och strategiskt fokus för verksamheten, allt i syfte att verkligen förstå vilken profil som eftersöks. En erfaren och kompetent Executive Search-konsult ser denna diskussion och detta arbete som en både naturlig och nödvändig del av uppdraget. Först när man bottnat i dessa lite känsliga och besvärliga frågor kan man hitta en gemensam grund att utgå ifrån i det aktuella uppdraget. Det kan också ge tillfälle att värdera och eventuellt justera planerna för hela eller delar av verksamheten. Och inte minst leder det till ömsesidig respekt och förtroende till gagn för ett fortsatt framgångsrikt och strategiskt samarbete.

Strategisk partner

Posted in AIMS International Sweden, Executive Search, Krönikor, Rekrytering | Leave a comment

GDPR – Så här gör vi

GDPR-förordningen närmar sig. Den 25 maj träder lagen i kraft och det kommer i grunden att förändra för företag hur man hanterar data; vad man samlar in, vad man får samla in och hur man lagrar det man samlat in. Man blir skyldig att radera en individs all lagrade data om personen så önskar. GDPR innebär att det är individen som äger rätten till sin data. I grunden är det en bra tanke. Det är också bra att vi generellt ser över hur vi hanterar information. Att vi säkerställer ett etiskt förhållningssätt med individers rätt till integritet samtidigt som vårt arbete ska kunna vara så affärsmässigt korrekt och effektivt som möjligt.

GDPR – General Data Protection Regulation

GDPR är en vidareutveckling på Dataskyddsdirektivet från 1995 och är ett regelverk för att underlätta mellan alla EU-länder. I Sverige hamnar huvudansvaret hos Datainspektionen.

På AIMS International Sweden använder vi ett affärssystem som heter Invenias. Bolaget bakom Invenias ligger långt framme vad gäller GDPR och har redan nu tagit fram en modul  som gör att vi som kunder enkelt kan hantera vårt dagliga arbete när lagen träder i kraft.

I AIMS International globalt sett är GDPR något som i god tid finns på dagordningen för hur vi framöver ska hantera information.

Vår ambition är att vi inom en månad till stora delar ska följa regelverket GDPR. Det ger oss tid att finjustera och säkerställa att vi är helt GDPR-kompatibla den 25e maj.

En rad förberedelser krävs dock och så här har vi planerat vårt interna arbete:

Kartlägga dataflödet

Genom att göra en revision säkerställer vi:

  • Vilka data som har samlats in
  • Var datan lagras
  • Vem som använder informationen
  • Varför data samlas in och dess syfte
  • När tillstånd beviljades
  • Var tillstånd beviljades

Var data lagras kan ju verka enkelt vid en första anblick men blir mer komplext när man tittar närmre på det. Till exempel hur molntjänster är konstruerade eller var de i sin tur fysiskt har placerat sina serverhallar.

Se över och skapa en integritetspolicy

Att tillhandahålla sekretessinformation är redan ett krav enligt DPA, men GDPR tar det ett steg längre. Tonvikten ligger på att göra all information om sekretess förståelig, öppen och tillgänglig. Bästa praxis är att med varje insamlad data förklara varför den samlas in och hur den ska användas och att även kontinuerligt informera om hur data lagras och används. Allt för att göra det så enkelt och tydligt för individen som möjligt.

Tillsätta en DPO (Data Protection Officer)

Att ha en kunnig person eller ett team av personer som enbart fokuserar på dataskydd är inte en förutsättning för GDPR, men det kommer underlätta för att förstå och systematisera all datahantering. Både tekniskt och praktiskt.

En viktig uppgift för DPO:n blir att vara kontaktperson för de som vill ha information kring deras lagrade personuppgifter hos oss. DPO:n ansvarar också för löpande uppdatering och utveckling av dessa frågor samt att informera berörda parter.

Utbilda alla internt

Varje person i vår organisation ska förstå betydelsen av GDPR och hur vi ska hantera data.

Kommunicera externt

Förutom att alla internt förstår den nya datastrategin är det viktigt att kommunicera den utåt. Vi väljer att redan nu dela med oss av hur vi arbetar för att implementera GDPR i vår organisation. Vår ambition är att processen ska vara tydligt och transparent för dig vare sig du är uppdragsgivare eller kandidat. Att arbeta i enlighet med GDPR är en självklarhet och vi välkomnar möjligheten att slipa våra arbetssätt ytterligare för att ge dig en förstklassig upplevelse när du samverkar med oss.

Hur går dina tankar kring GDPR? Kommentera gärna!

GDPR

Posted in Rekrytering, Utveckling | Leave a comment

Kategorier

Starkast vinner inte alltid

Starkast vinner inte alltid

Här kan du läsa Titti Hammarlings bidrag i Finska Akademiens bok Aderton kommentarer om ledarskap. ”Ingen tävling är slut förrän den är slut. Starkast vinner inte alltid.”
Läs mer

Boken beställer du via Finska Akademien.

Ett viktigt samtal

Ett viktigt samtal

Här kan du läsa Titti Hammarlings bidrag i Finska Akademiens bok Kommunikation. ”Bakom all kommunikation finns människan. Där står du och jag.”
Läs mer
.
Boken Kommunikation kan beställas här

Att välja ledare

Att välja ledare

Det ger status och pengar och är ofta glamoröst. Men att vara ledare innebär också ständig press och massor av ansvar, sägs i boken Att välja ledare. Läs mer om boken här.


AIMS International Sweden | Tullgränd 4, 5th floor, 111 30 Stockholm | +46 8 756 73 30 | info@aimsinternational.se