Antalet bolag som önskar bli börsnoterade ökar när börsen har haft en positiv utveckling. Skälen till en börsnotering kan variera och fördelarna med en notering är många. Bolaget blir känt och upplevs som mer seriöst. Det tvingas samtidigt bli mer transparent. I samband med börsnoteringen så ger bolaget ut aktier och får för dem likvida medel. Man gör helt enkelt en nyemission, som facktermen lyder. Det blir senare också mindre resurskrävande att göra nästa nyemission. Vilket man snabbt kan göra när man behöver nytt kapital för att utvecklas.
Vikten av en långsiktig och realistisk plan
Bolag behöver ha en långsiktig och realistisk plan för vad som ska ske efter börsnoteringen och ansvaret för hur ett företag agerar ligger på ägarna, styrelsen och företagsledningen. Tyvärr verkar många bolag enbart planera för själva börsintroduktionen som om det fanns en förhoppning
Blir man bara börsnoterad så kommer allt att lösa sig.
På börsen kan man relativt ofta se exempel på det. Aktiekursen faller första handelsdagen under den kurs som aktien har emitterades på. De nya aktieägarna blir besvikna och bolaget får en negativ uppmärksamhet. Börsintroduktionen blir ett magplask i stället för en positiv händelse. Nästa gång som bolaget behöver göra en nyemission så kan en sådan bli svår att genomföra, vilket kan leda till att det nya börsbolaget hamnar i kris.
Varför blir det så här? Låt oss ta det från början.
När ett bolag ska börsintroduceras så ingår, mycket förenklat, två viktiga moment. Det ena är administrativt och det andra är marknadsmässigt. Det administrativa innebär att följa lagen och börsens regelverk. Villkoren för emissionen upprättas i ett prospekt som ska godkännas av Finansinspektionen. Det administrativa momentet omfattar också att sköta teckningsprocessen med likvider som ska skiftas mot aktier för de blivande aktieägarna. För att få arbetet utfört så vänder sig bolaget till corporate financeavdelningen hos en bank eller fondkommissionär. Det marknadsmässiga momentet går ut på att få kontakt med potentiella investerare och sälja in nyemissionen som god investering. Här görs ett val av strategi.
Börsintroduktionen som en kapitalanskaffning
Den ena strategin är att man ser börsintroduktionen som en kapitalanskaffning och att man ska få in så mycket kapital som möjligt till en fastställd teckningskurs. Ägarna, styrelsen och företagsledningen väljer strategin att berätta om ljusa framtidsutsikter och att kapitalet kommer att räcka till de långsiktiga målen. Då kan man, efter att ha levererat ett gott resultat, senare göra en nyemission. Om man väljer denna strategi så har alla som är intresserade att teckna aktien redan gjort det och man vill egentligen inte avstå något värde till de nya aktieägarna. Enligt den ekonomiska lagen om utbud och efterfrågan så finns det enbart en mindre efterfrågan av aktier när aktien börjar handlas på börsen. Aktien faller oftast första dagen under teckningskursen då det bara finns säljare och få köpare. Bolaget får en förlorarstämpel på sig. Om bolaget misslyckas med sin plan, konjunkturen vänder nedåt eller om något oförutsett inträffar så blir det mycket svårt för bolaget att göra fler nyemissioner, vilket var målet med börsintroduktionen. För det mesta så blir det en aktie som under lång tid handlas på en avsevärt lägre kurs än introduktionskursen. Styrelsen och företagsledningen får därför inte tillgång till nytt kapital när de behöver det utan tvingas vänta tills aktiemarknaden är beredd att ge bolaget en ny chans. I värsta fall blir det konkurs efter några år när kassan är slut.
Börsintroduktionen som en god investering
Den andra strategin är att se börsintroduktionen som en god investering för alla. För att det ska bli en lyckad start för bolaget på börsen så ser man till att börsintroduktionen blir övertecknad 7 till 10 gånger. Det betyder att det finns ett större kapital som önskas investeras än vad det finns möjliga aktier att teckna. Enligt den tidigare beskrivna lagen om utbud och efterfrågan så kommer aktien att stiga. Bolaget får nöjda aktieägare och ett positivt omnämnande i media. För att ha beredskap för att utvecklingsplanen kan försenas eller att något oväntat inträffar, så måste bolaget kunna rapportera några positiva händelser under helst det första året. Möjligheten för bolaget att utvecklas ökar då det längre fram kan göra nyemission. För att kunna välja den andra strategin måste bolaget vara intressant för investerarna. Då är det också intressant för bankerna och några av de större fondkommissionärernas corporate financeavdelningar att samarbeta med bolaget.
Börsmogen
Många bolag som börsintroduceras är inte mogna för börsen. Därför finns det ett antal bolag på småbolagslistorna, som inte har nått upp till emissionskursen ens några år efter introduktionen. Dessa bolag skulle enligt min mening ha vunnit på att inte bli börsnoterade. Det är lockande att vara ett börsbolag men långt ifrån alltid det bästa att sträva efter för långsiktiga ägare, styrelser och företagsledningar.
Börje has 30 years of investment banking experience. He has worked for Swedish, Scandinavian and international financial companies as Head of Sales & Marketing, Stockbroker and in Institutional Sales. Börje has been active in Executive Search companies for several years and has extensive experience within international recruitment. He studied economics and finance at the University of Stockholm.
