Till en president!

När man har valt en ledare uppkommer flera frågor. Jag har valt att fokusera två av dem:  Vilka är förväntningarna och vad har ledaren för mandat?

Förväntningar byggs upp på många sätt. Det kan vara på uttalanden som är mer eller mindre tydliga. Ibland medvetet otydliga. Skälen till att de är otydliga är flera. Ett kan vara att man inte vill riskera att tappa stöd hos väljarna eller ledaren vill skapa sig ett handlingsutrymme. I vissa fall finns inga enkla svar då frågan är svårlöst och då duckar ledaren för frågan.

Förväntningarna byggs ibland in i hela program, som ledaren själv eller tillsammans med nära medarbetare har skrivit. Detta är mycket vanligt för politiska partier i en parlamentarisk demokrati som Sverige. I en presidentstyrd demokrati som den amerikanska är partiprogrammen mer allmänt hållna. De fungerar närmast som reklamblad med några få punkter, som de flesta kan hålla med om. Det är då ledarens personlighet som blir viktig. Därför är det vanligt att ledaren skriver en bok för att berätta om sig själv och sina tankar. Förväntningar kan underblåsas men också nedtonas.

Ett stort misstag brukar vara att ge löften som rimligtvis inte går att uppfylla. Det skadar förtroendet både före och efter ett val, vilket kan resultera i att ledaren ses som oseriös och i slutändan inte blir vald. Det brukar också resultera i besvikelse och mer eller mindre starka krav på avgång. När en president blivit vald finns det ofta stora förväntningar på det team som kommer att omge ledaren. Uppmärksamheten är t.ex. stor kring hur den amerikanske nyvalde presidenten bygger sitt team. Det är ett stort antal rekryteringar av nyckelpersoner som ska göras. Hur det går till kan du läsa om i ett blogginlägg som jag skrev i samband med presidentvalet 2016.

Hur definierar man ledarens mandat?

Mandatet för en ledare kan definieras på många sätt och vara olika starkt. Grunden är alltid lagen, som ibland är förfinad i föreskrifter och rekommendationer om hur den ska praktiseras. Om lagar lämnar utrymme för hur de ska tolkas så är utrymmet för tolkningar av oskrivna lagar ännu större. De bygger på traditioner om hur man har hanterat dessa situationer förut. Oskrivna lagar är följaktligen mer enkla att bryta och då ofta med den starkes rätt. En starkare majoritet av rösterna innebär naturligtvis ett starkare mandat.

Exempel på hur starkt ett mandat är för tankarna till USA och den fördelning som finns mellan olika maktcentra. Mandatet finns på högsta nivå i den verkställande makten som presidenten har, den lagstiftande makten i kongressen och den dömande makten i högsta domstolen (HD). Mandaten för de två förstnämnda vilar ytterst på väljarna medan HD:s makt vilar på förslag från presidenten och godkännande av kongressens övre hus senaten. HD:s domare är valda på livstid.

Problematiken uppkommer när presidenten och kongressens båda kammare senaten och representanthuset inte har samma åsikt. Alla har sina mandat från väljarna och väljarna förutsätter därför att de ska komma överens. Om de två kamrarna i kongressen, senaten och representanthuset får majoritet från de olika partierna så bildar de ett gemensamt utskott för att jämka lagförslagen. Kommer de inte överens så blir det ett låst läge och ett mandat kan inte brukas. De tar helt enkelt ut varandra. Presidenten är den obestridde ledaren inom främst försvars- och utrikespolitikens områden och här är mandatet mycket starkt. I övriga frågor blir det förmågan att bygga majoriteter i kongressens båda hus som avgör hur stort mandatet blir. Presidentens ledarstil blir därför viktig för att han/hon ska kunna bilda majoriteter. Det är en balansakt att vara den som visar vägen och den som får igenom beslut för ett förbättringsarbete.

Att få ett mandat är stort men när man väl har det är förtroendet skört. En nyvald president måste därför visa ödmjukhet inför sin uppgift, oavsett hur stor framgången i valet har varit. Om hur det tidigare i historien har hanterats kan du läsa om i mitt tidigare blogginlägg: Vem som viskar i ledarens öra.

För en nyvald president är det som för alla andra ledare. Förtroende är något som avgör hur stort mandatet blir. Då förtroende är skört är det viktigt för en ledare att vårda sitt alltid vårda sitt förtroende.

Till en president!

Photo by: @mktgmantra

Börje has 30 years of investment banking experience. He has worked for Swedish, Scandinavian and international financial companies as Head of Sales & Marketing, Stockbroker and in Institutional Sales. Börje has been active in Executive Search companies for several years and has extensive experience within international recruitment. He studied economics and finance at the University of Stockholm.

LinkedIn 

Posted in AIMS International Sweden, Krönikor | Leave a comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

AIMS International Sweden | Tullgränd 4, 5th floor, 111 30 Stockholm | Norra Vallgatan 68, 2nd floor, 211 22 Malmö

+46 8 122 076 20 | info@aimsinternational.se